Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen ... - Regeringen

C-101/05 (ERS2005/69:3) Skatteverket mot A; begäran från
Regeringsrätten, Sverige
Artikel 56 EG – Fri rörlighet för kapital mellan medlemsstater och
tredjeland – Skatteavtal
Regeringsrätten har frågat EG-domstolen om reglerna om fri rörlighet för
kapital mellan medlemsstater och tredjeland medför att de svenska
reglerna om skattefrihet vid utdelning i form av aktier i dotterbolag (Lex
Asea) ska gälla även i förhållande till ett tredjeland med vilket Sverige
inte har ingått ett skatteavtal som innehåller en bestämmelse om
informationsutbyte.
Sverige har i första hand argumenterat för att bestämmelserna om fri
rörlighet för kapital i förhållande till tredjeland ska ges en mer restriktiv
tolkning än vad som gäller medlemsstater emellan. Sverige har därmed i
första hand ifrågasatt att bestämmelsen i förhållande till tredjeland
omfattar kapitalrörelser i form av utdelning. Under alla omständigheter
anser Sverige att de svenska reglerna, även om de skulle anses utgöra en
restriktion för den fria rörligheten för kapital, är berättigade med hänsyn
till syftet att upprätthålla en effektiv skattekontroll. Utan ett skatteavtal
med en bestämmelse om informationsutbyte saknar svensk skattemyndighet
möjlighet att få tillgång till information för kontroll av att
villkoren för skattefrihet är uppfyllda.
C-102/05 (ERS2005/72:3) Skatteverket mot A och B; begäran från
Regeringsrätten, Sverige
Artikel 56 EG – Fri rörlighet för kapital mellan medlemsstater och
tredjeland – Skatteavtal
Regeringsrätten har frågat EG-domstolen om de svenska reglerna för
beskattning av utdelning till andelsägare i fåmansföretag är förenliga
med fördragsbestämmelserna om fri rörlighet för kapital mellan
medlemsstater och tredjeland. För att motverka att andelsägare i fåmansföretag
tar ut arbetsinkomster som utdelning i stället för som lön gäller
enligt inkomstskattelagen att utdelning i fåmansföretag endast beskattas
som inkomst av kapital upp till en viss nivå (så kallat gränsbelopp).
Överskjutande del beskattas som inkomst av tjänst. Gränsbeloppet räknas
fram schablonmässigt med utgångspunkt i anskaffningskostnaden för
andelarna. Enligt den så kallade löneregeln får dock löner som har
betalats ut till andra än andelsägaren också räknas in i gränsbeloppet och
höjer på så vis utrymmet för att bli beskattad i inkomstslaget kapital.
Beaktande av löneunderlag är alltså till fördel för andelsägaren.
Regeringsrätten har nu önskat EG-domstolens tolkning av om även löner
som betalas till anställda i tredjeland ska beaktas.
Sverige har i första hand argumenterat för att bestämmelserna om fri
rörlighet för kapital i förhållande till tredjeland ska ges en mer restriktiv
tolkning än vad som gäller medlemsstater emellan. Sverige har därmed i
första hand ifrågasatt att bestämmelsen i förhållande till tredjeland
omfattar kapitalrörelser i form av utdelning. Sverige har dock att under
alla omständigheter gjort gällande att de svenska bestämmelserna inte
strider mot fördragsbestämmelserna eftersom det inte är fråga om en
gränsöverskridande kapitalrörelse. Slutligen har Sverige framhållit att
Skr. 2006/07:85
Bilaga 1
292