Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Partierna väljer sina väljare
Folkpartisympatisörerna intar inte ensamt någon fl ankposition på någon av de
undersökta sak frå gor na. När det gäller förslaget att ”öka det ekonomiska stödet till
invandrarna så att de kan bevara sin egen kultur” är de negativa åsikterna i linje med
moderaternas sym pa tisö rer. Det samma gäller för den starkt partiskiljande frågan om
svenskt EMU-medlemskap (eta=.36) där moderaternas sympatisörer är något mer
positiva än fp-sympatisörerna. Och när det gäller förslaget om att ”minska u-hjälpen”
råder hård konkurrens om den nega tiva fl ank positionen med miljöpartiets och
vänsterpartiets sympatisörer.
Kristdemokraternas sympatisörer märker ut sig som en grupp med skarp åsiktsprofil
endast i de olika etik- och moral frågorna. I frågan om att ”begränsa rätten till fri
abort” har krist demo kraternas sympatisörer en ohotad flankposition (positiv
inställning), liksom i frå gorna om att ”tillåta aktiv dödshjälp i Sverige” och ”tillåta
homo sexuella par att adoptera barn” (negativ inställning). Man håller också flank -
posi tionen i relativt oviktiga frågor om att ”införa republik med vald president”
(nega tiv hållning). Kd-sympatisörernas flank posi tion i frågan om att ”förbjuda alla
for mer av pornografi” delas med center parti sym pa ti sö rer na (positiv inställning).
Vinna på agenda
Nu är det inte riktigt så enkelt. Åsiktsdimensionerna kan på goda grunder antas vara
olika vik tiga för olika grupper av väljare och dessutom antas vara av olika stor betydelse
vid oli ka tillfällen. Ett parti förmår sällan inta de mest fördelaktiga positionerna (närhet
eller tyd lig het) längs många åsiktsdimensioner samtidigt. Där för gäller att verka för
större upp märk sam het kring de åsiktsdimensioner man betrak tar som sin ”hemmaplan”
och verka för en lägre uppmärksamhet kring de åsikts dimensioner man
betraktar som sin ”bortaplan”(jfr Holmberg 1981). När det av olika skäl inte är möjligt
att förändra sina positioner i sakfrågor (parti ideologin sätter absoluta grän ser för hur
stora positionsför änd ring ar ett parti vill göra) gäller det för partierna att söka för ändra
agendan för valkampanjen så att hemma plans frågorna blir viktigare än bortaplansfrågorna.
Ett annat uttryckssätt som är vanligt inom litteraturen är att partier bör sat sa
på de sakfrågor som de anser sig ”äga” (issue ownership).
Huvudidén att partier kan vinna nya väljare genom att förändra de kriterier väljarna
använ der för att värdera partierna i samband med valrörelsen är hämtad i första hand
från den så kal lade saliencyteorin (Budge & Farlie 1983). Motsvarande grundidé är
närvarande i många teorier kring opinionsbildning, exem pel vis de popu lära
agenda-setting och priming hypo teserna. Partikonkurrensen blir enligt salien cymodellen
mer en kamp om vilka frågor som skall dominera val rö rel sen än en kamp
om positionerna längs åsikts dimen sio ner. I kamp en om agendan ropar t ex miljö -
partiet om miljö, moderaterna om skatter och social demo kraterna om syssel sättning.
Infl ytandet över dagordningen blir viktigare än ett downsianska posi tions spe l.
Valutgången kan för kla ras i ter mer av att vissa åsikts dimen sioner eller frågor blev
mer upp märk sam made och fick större be ty del se för väljarnas parti evalueringar än
101