Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Bengt Johansson
pornografi, medievåld och etiskt diskutabelt innehåll. Skälet till att man studerat
kontroversiellt medieinnehåll beror inte på att man förväntat sig exceptionellt starka
tredjepersonseffekter i dessa sammanhang. Istället handlar det om att tredjepersonseffekter
kopplat till socialt oaccepterade mediebudskap skulle kunna få vidare konse -
kven ser. Om man tror på starka medieeffekter och att andra människor är särskilt
sårbara för mediepåverkan är det troligt att man också är mer benägen att ha en positiv
inställning till censur av medieinnehåll. Studier har också visat att personer som är
positivt inställda till censur också uppfattar andra människor som mer påverkbara av
massmedier än dem själva (Johansson 2000).
I denna artikel är avsikten att undersöka hur svenskar uppfattar mediernas betydelse
för politisk opinionsbildning. Upplever man att ens politiska uppfattningar formas
av massmedierna eller tror man att andra informationskanaler spelar större roll? En
annan fråga är hur man ser på opinionsbildningsprocesser för andra människor. Tror
man att andra människor skapar sina politiska uppfattningar på samma sätt som man
själv gör, eller är andra informationsvägar viktigare? Och vilken roll spelar massmedierna?
Påverkas andra mer av mediernas innehåll än man själv?
Syftet är med andra ord inte att undersöka om massmediernas innehåll verkligen
har effekter, eller vilka informationsvägar som faktiskt avgör människors politiska
ställningstagande. Istället är det människors subjektiva upplevelser som står i fokus,
vilka föreställningar människor har om politisk opinionsbildning – hur de motiverar
sina egna politiska uppfattningar och hur de tror att andra människors åsikter om
politik formas.
Vad formar människors uppfattningarna om politik?
Om man ber svenskar att rangordna vilka informationsvägar som är viktiga för deras
egna politiska uppfattningar visar sig ett mönster som är relativt stabilt, både vad
gäller människors kön, ålder, utbildning och sociala bakgrund. Om människor själva
får uppskatta vad som formar deras politiska hållning är det egna erfarenheter som
nämns som mest betydelsefullt (figur 1). Tre fjärdedelar av svenskarna uppger att egna
upplevelser av politiska beslut är mycket eller ganska viktiga för hur deras politiska
uppfattningar formas. Ingen av de andra informationsvägarna kommer ens i närheten
av den nivån. TV anses viktigt av 58 procent, påverkan via personer i ens omgivning
av 51 procent, dagspress av 54 procent och till sist politisk reklam av 11 procent.
I människors föreställningsvärld formas med andra ord deras egna politiska
uppfattningar inte i första hand via medierad kommunikation utan av egna politiska
erfarenheter. Men därmed är det inte sagt att människor bortser från massmediernas
betydelse. Tvärtom, och kanske något oväntat, anser en klar majoritet att TV och
dagspress är viktiga kommunikationsvägar för politisk opinionsbilding. Att politisk
reklam ses som irrelevant i sammanhanget har till viss del att göra med att det inte
förekommer så mycket politisk reklam, men framförallt att påverkan av reklam
generellt sett uppfattas som negativt och kanske i synnerhet i samband med politisk
178