Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Mikael Gilljam och Ola Jodal
Tabell 3 Sambanden mellan svenska folkets inställning till valdemokrati och
del ta gar demokrati och ett antal förslag om vad som skulle kunna
bidra till att förbättra de mo kratin (Pearsons r)
valdemokrati/ politikernas antalet politiska folk- brukardeltagardemokrati
lönenivå förtroendeuppdrag omröstningar infl ytande
valdemokrati/deltagardemokrati
–
politikernas
lönenivå 0,22* –
antalet politiska
förtroendeuppdrag 0,08* -0,16* –
folkomröstningar 0,45* 0,21* 0,12* –
brukarinflytande 0,15* 0,03 0,11* 0,28* –
Kommentar: Frågeformuleringarna återfi nns i tabell 1 och 2. Variablerna är kodade från 1 till 4. De
som på det he la taget håller med om det deltagardemokratiska förslaget har fått värdet 1, de som
håller något med bägge men mest det deltagardemokratiska förslaget har fått värdet 2, de som
håller något med bägge men mest det val de mokratiska förslaget har fått värdet 3 och de som på
det hela taget håller med det valdemokratiska förslaget har fått värdet 4. Vilka svarsalternativ som
har klassificerats som deltagar de mo kra tis ka respektive val demo kra tis ka framgår av texten. Samband
signifi kanta på 99 procents säkerhetsnivå har markerats med en aste ris k (*).
Resultaten utgör lite dyster läsning för den som hade förväntat sig starka samband
och sam man häng ande åsikter, vilket i så fall hade kunnat tolkas i termer av genom -
tänkta demokratiuppfattningar. Tvärtom är sambanden med något enstaka undantag
relativt svaga (under +0,30) och sam ban det mellan inställ ning en till politikerlöner
och antalet förtroendeuppdrag går dess ut om i motsatt rikt ning mot det förväntade
(-0,16).
Resultaten i tabell 3 stämmer samtidigt väl överens med vad Henrik Oscars son
kom fram till i en un dersökning om svenska folkets inställning till olika konkreta
förslag till förändringar av det politiska systemet. Oscarssons frågor handlade om
inställningen till sådant som fler kom mu na la respektive nationella folkomröstningar,
möjligheter till medborgarremiss, minskat antal riksdagsledamöter, beslutsöverlåtelse
till experter, begränsad mandattid i riksdagen, sänkt röst rättsålder och sänkt fyra -
pro cent spärr vid riksdagsvalen. Oscarssons hu vud slutsats var att: ”medborgarnas
åsikter om demokratiförändringar formar ingen starkt sam man hållen åsikts dimension.
De otydliga svarsmönstren visar snarare att medborgaropinionen är mycket
svagt ut veck lad i frågor som rör demokratins spelregler” (Oscarsson 1999:54).
Vår tolkning av de svaga sambanden i tabell 3 är dock inte nödvändigtvis att svenska
folket saknar genomtänkta åsikter och inte riktigt vet vad de svarar på när de ställs
inför frågor om det demokratiska systemets utformning. En alternativ tolkning kan
se ut så här:
164