Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Maria Oskarson och Helena Rohdén
Åsikter i politiska sakfrågor
Det fi nns relativt klara åsiktsskillnader mellan män och kvinnor i många olika
sakfrågor. De två frågor som i ett längre perspektiv framför allt utmärkt sig som
könsskiljande är den om ett förbud mot alla former av pornografi och den om
införandet av sex timmars arbetsdag för alla förvärvsarbetande. Tidigare forskning
har visat att i pornografifrågan rådde skilda majoritetsuppfattningar, med kvinnor
för och män emot förbud, både bland väljare och riksdagsledamöter 1985 och 1994.
Även i frågan om sex timmars arbetsdag rådde skilda majoritetsuppfattningar, med
kvinnor för och män emot, i riksdagen både 1985 och 1994 och bland väljarna 1994.
När det gäller dessa två frågor är det med andra ord troligt att man skulle se en
annorlunda hantering med en majoritet kvinnor vid makten (Oskarson & Wängnerud
1996:209).
Frågan om sex timmars arbetsdag har sedan början av 1970-talet drivits av vänsterpartiet
och det socialdemokratiska kvinnoförbundet. År 1976 tillfrågades befolkningen
för första gången i valundersökningarna om sin inställning till förslaget.
Fyrtiosju procent av de svarande ansåg då att en sextimmarsdag borde införas för alla
förvärvsarbetande, trettiosex pro cent var emot. Vid samtliga mättillfällen sedan dess
har det i den allmänna opinionen funnits en övervikt för sextimmarsdagen. Av figur
4 framgår hur opinionen sett ut bland män och kvinnor över tid.
Samtliga mättillfällen visar att män är mindre positiva till sextimmarsdagen än
kvinnor. Detta förhållande gäller generellt för samtliga partier. En tänkbar förklaring
till att kvinnor ända sedan frågan började diskuteras på 1970-talet varit mer positiva
går att finna i teorierna om kvinnors och mäns in tressen (Rohdén 2000 och 2001).
Enligt dessa teorier finns det könsbaserade intressekonflikter i sam hället som bland
annat kan ta sig uttryck i att män och kvinnor har olika åsikter i politiska sakfrågor.
Flera av argumenten för sextimmarsdag handlar om att det framför allt är kvinnor
som skulle tjäna på en arbetstidsförkortning. Det hänger bland annat samman med
att många kvinnor och män fortfarande lever i familjer där kvinnorna tar det största
ansvaret för barn och hushåll. Enligt förespråkarna skulle arbetstidsförkortningen
kunna medföra att heltids arbetande män i högre grad får ta sin del av detta ansvar
samt att konflikten mellan heltidsarbete och familj skulle minska. Även ekonomiskt
skulle kvinnor tjäna på ett införande av sextimmarsdag, eftersom de i större utsträck -
ning än män arbetar deltid och därmed ”subventionerar” mäns heltidsarbete, ett
förhållande som män i sin tur har ett intresse av att bevara. Kvinnor skulle enligt
dessa argument tjäna på att sextimmarsdag motsvarar 100 procents arbetstid och lön
i stället för dagens 75 procents arbetstid och lön.
116