Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Johan Martinsson
Som exempel kan nämnas att konfidensintervallet för en statistisk säkerhetsnivå
på 95% för 1000 respondenter är omkring plus-minus tre procentenheter. För
500 respondenter drygt plus-minus fyra procentenheter och för 100 respondenter
närmare plus-minus tio procentenheter.
4
Ny demokrati har uteslutits ur korrelationanalyserna för enskilda partier då partiet
endast finns representerat under ett fåtal år. Vi kan dock se av siffrorna i tabell 1
att även detta partis sympatisörer tycks följa samma mönster som de övriga. Det
låga antalet respondenter inom vissa mindre partier utgör en begränsning för
ovanstående analys. I vissa fall blir felmarginalerna väl stora för säkra nivåskattningar.
Vi ser däremot av siffrorna att mönstret framstår som fullt rimligt och
nivåerna för de små partierna hoppar inte heller upp och ner på oväntade vis.
5
Med balansmått avses differensen mellan den andel som bedömer politiken som
bra och den andel som bedömer den som dålig.
6
Det säkraste, i betydelsen mest restriktiva, måttet på ökat missnöje torde i detta
sammanhang vara förändringen av andel dålig politik. Anledningen är att vi när
ett ingen-uppfattningalternativ läggs till förutom en minskning av andelen
varken-ellersvar även kan se det som sannolikt att en viss proportion av dem som
uppger sig sakna uppfattning i avsaknad av det nya alternativet skulle ha svarat
antingen bra eller dålig på frågan. Vi kan dock aldrig veta hur många dessa
svarspersoner är.
7
Vi vet dock ännu inte om detta enbart är ett resultat av att de arbetslösa eller de
med utsatt situation på arbetsmarknaden blivit färre, eller om även de andra har
blivit mindre generösa gentemot arbetslösa. Det vill säga om goda tider leder till
hårdare tag även bland de som inte är, eller aldrig varit, arbetslösa. Det kan ju
även vara så att de som är mot hårdare tag på grund av egenintresse eller liknande,
helt enkelt har blivit färre.
Referenser
Asp, Kent (1986) Mäktiga massmedier: studier i politisk opinionsbildning. Stockholm:
Akademilitteratur
Bennulf, M (1998) ”Trafikanterna och miljöfrågorna” i Holmberg och Weibull (red)
Opinionssamhället. SOM-rapport nr. 20. Göteborg: SOM-institutet
Budge, I och D. J Farlie, (1983a) “Party Competition: Selective Emphasis of Direct
Confrontation?” i Western European Party Systems, H Daalder och P. Mair (red)
London: Sage
Budge, I och D. J Farlie, (1983b) Explaining and Predicting Elections. Issue Effects and
Party Strategies in Twenty-Three Democracies. London: George Allen & Unwin
306