Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Sören Holmberg och Lennart Weibull
I 1999 år förtroendemätning gällde att utländska medborgare bosatta i Sverige
genomgående hade ett något högre förtroende för de flesta samhällsinstitutioner. Så
var inte fallet år 2000 och inte heller 2001. Det är egentligen bara i fråga om
grundskolan, Europainstitutionerna och bankerna som utländska medborgare ligger
på samma nivå eller något högre än infödda svenskar. Skillnaden åt andra hållet är
särskilt stora för FN, kungahuset och sjukvården, där invandrare har klart lägre
förtroende än genomsnittet.
Flera av skillnaderna mellan grupperna kan förklaras av vad som kan kallas för
berördhets- eller närhetsfaktorn, t ex att högutbildade värderar universitet och
högskolor högre än vad lågutbildade gör. Yngre personers relativt höga förtroende
kan hänga samman att de saknar bekantskap eller personlig erfarenhet av många
institutioner och därför väljer mellanalternativet alltså varken högt eller lågt
förtroende. Traditionens roll torde också ha stor betydelse t ex för äldre personers
höga uppskattning av kungahuset och svenska kyrkan.
... och politik
Från tidigare förtroendemätningar är det välkänt att bedömningarna för flera av
samhällsinstitutionerna innehåller klara politiska laddningar. Det är exempelvis
uppenbart att förtroendet för regeringen kommer mycket nära vad som kan
karaktäriseras som en partipolitisk attityd. Men även andra institutioner uppvisar
ideologiskt betingade svarsmönster. I tabell 4 redovisas i vilken utsträckning
svarspersonernas institutionsförtroende är strukturerat av partisympatier respektive
ideologisk vänster-högerposition.
Det visar sig att det är fem institutioner som står för huvuddelen av den ideologiska
polariseringen. I rangordning är det de fackliga organisationerna (51 balansmåttsenheter),
regeringen och storföretagen (båda 45) samt kungahuset (40). För dem är således
differensen mellan vänster- och högersympatisörer mellan 40 och 50 balansmåttsenheter.
Regeringen och facket åtnjuter högst förtroende till vänster medan storföretagen
och kungahuset har sin starkaste förtroendebas till höger. Mönstret ligger fast mellan
undersökningsåren. I motsats till vad som skulle kunna förväntas med tanke på vad
som ovan sagts om uppslutning kring regeringen vid yttre hot är polariseringen snarast
något större 2001 än den var 2000. Orsaken är att ökningen i förtroendet för regeringen
är nästan dubbelt så stort bland vänsterinriktade som bland högerinriktade
personer.
Om vi gör en översiktlig beskrivning av de tjugo institutionernas politiska förtroende
bas visar det sig att elva ligger något åt höger medan åtta lutar något åt vänster.
Utöver storföretagen och kungahuset ligger bankerna, EU-institutionerna och
Svenska kyrkan klarast åt höger, medan vid sidan av de fackliga organisationerna och
regeringen även grundskolan och riksdagen i någon utsträckning är ”vänsterinstitutioner”.
Mellan 2000 och 2001 är det framför allt polisen, men också FN och dom -
stolarna, som rört sig åt höger i opinionen medan regering och riksdag rört sig åt vänster.
48