Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Flernivådemokrati och välfärdspolitik
Invånare i Skåne är mer nöjda med sjukhusvård och privatläkare än boende i andra
län. Skåneundersökningen avviker emellertid i två avseenden från de övriga under -
sökningar som bildar underlaget för jämförelserna. Den genomfördes ett halvår
tidigare, våren 2001 och den omfattade Malmöregionen samt Eslöv, 49 procent av
Skånes befolkning. 2 Vidare är medborgare i storstäder mer nöjda med privat vård,
där den är väsentligt vanligare. Om jämförelsen avser år 2000 och görs mellan Göte -
borgsregionen och den utvidgade Malmöregionen är skillnaderna mera begränsade,
dvs understiger 10 balansmåttsenheter, men går i samma riktning som redovisas i
tabell 5. (Se Skåneundersökningen 2001, SOM-institutet).
Vid jämförelser mellan medborgarnas servicebedömningar i de tre storstadslänen,
där ansvaret åvilar primärkommunerna kan medborgarnas bedömningar inte direkt
relateras till beslutsterritoriet för respektive funktion. I det följande skall emellertid
uppgifterna för Barnomsorg och skola, Social omsorg och Fritid och kultur kortfattas
kommenteras liksom servicen som helhet för Hemkommunen och Regionen i Skåne
och Västra Götaland.
Inom Barnomsorg och skola är allmänheten i Västra Götaland mer positiv till
kommunal barnomsorg och grundskola än invånare i Stockkolms län och också i
detta fall gäller förhållandena även år 2000. Skåningar och västsvenskar är likaså mer
nöjda med äldreomsorgen än boende i huvudstadsregionen, men även i Skåne och
Västra Götaland är det endast en svag positiv övervikt och balansmåttet för hela riket
är negativt.
I Stockholms län är man också klart mindre nöjda både 2000 och 2001 med
idrottsanläggningarna. Inom kulturområdet kan noteras att man i Malmöregionen
är mest tillfreds med biblioteken. Invånarna i de skånska kommunerna är också mer
nöjda med den kommunala servicen som helhet än de som bor i kommunerna i
Stockholms län. Efter en något mer positiv bedömning av den samlade servicen i
Västra Götalandsregionen 2001 jämfört med året innan är bedömningen likartad i
de två nybildade regionerna detta år.
Välfärdspolitiken i storstadslänen
I Sverige spelar den offentliga sektorn en större roll i välfärdspolitiken än i något
annat OECD-land och inom den offentliga sektorn har det genomförts en långtgående
arbetsfördelning när det gäller välfärdspolitikens implementering. I den svenska
modellen av välfärdsstat svarar den nationella nivån för huvuddelen av inkomstöverföringarna
till hushållen medan den regionala och lokala nivån har huvudansvaret för
offentligt finansierad service. På flera områden har dock konkurrensutsättning och
alternativ driftformer blivit vanligare under 1990-talet.
Den positiva utvecklingen av Sveriges ekonomi och för många människor också av
den egna ekonomin under slutet av 1990-talet bidrog till att öka förväntningarna
också på den verksamhet som kommunerna och landstingen/regionerna ansvarar
för. Bristen på påtagliga och snabba förbättringar av den offentligt finansierade
71