30.04.2015 Views

Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Johan Martinsson<br />

Redan av figur 2 kunde utläsas att arbetslöshetsfrågans vikt bland allmänheten har<br />

minskat i takt med den faktiska arbetslöshetsnivåns färd nedåt. År 1996 var andelen<br />

som på den öppna frågan i <strong>SOM</strong>-undersökningarna nämnde arbetslöshet och<br />

sysselsättning som ett av de tre viktigaste samhällsproblemen 58 procent och år 1998<br />

51 procent. År 2000, samt senare även år 2001, hade andelen sjunkit betydligt till<br />

omkring 14 procent. År 1999 kan sägas vara något av ett mellanår med 28 procent.<br />

I de följande analyserna kommer jag att beteckna 1996 och 1998 som år med högre<br />

arbetslöshet, och år 2000 och 2001 som år med lägre arbetslöshet.<br />

Främst kommer två frågor i <strong>SOM</strong>-undersökningarna angående arbetslöshetsförsäkringen<br />

att användas. Båda handlar om åtgärder som direkt berör de arbetslösa och<br />

hur generöst eller restriktivt dessa skall behandlas. Allmänna opinionens inställning<br />

till förslagen angående arbetslöshetsförsäkringen under år med högre respektive lägre<br />

arbetslöshet kommer i all enkelhet att jämföras.<br />

Tabell 6 Inställning till arbetslöshetsförsäkringen 1996-2000 (procent)<br />

Sänka a-kassan<br />

Tidsbegränsa a-kassan<br />

varken balans- varken balansbra<br />

eller dåligt mått bra eller dåligt mått<br />

1996 15 23 62 -47<br />

1997<br />

1998 28 24 48 -20<br />

1999 29 26 45 -16<br />

2000 22 28 50 -28 34 27 39 -5<br />

Kommentar: Balansmåtten är uträknade genom att andelen negativa till förslaget subtraherats från<br />

andelen positiva.<br />

Som vi ser av tabell 6 har allmänna opinionen blivit mer positiv till såväl att sänka<br />

a-kassan som till att tidsbegränsa densamma. Det tycks alltså som om goda tider leder<br />

till mera krav på hårda tag när det gäller de arbetslösa i samhället. Svenskarnas politiska<br />

åsikter verkar, i likhet med tidigare holländska studier, visa att människors attityder<br />

gentemot arbetslösa blir mindre generösa när arbetslösheten går ned. 7<br />

Det kan tyckas som att skillnaderna vad gäller åsikterna om sänkt eller tidsbegränsad<br />

a-kassa är rätt beskedliga, trots att de är signifikanta. Ett svårare problem är dock att<br />

den verklighet frågorna i <strong>SOM</strong>-undersökningarna refererar till inte är konstant utan<br />

förändras. Här är det viktigaste som skett att ersättningsnivån för arbetslöshetsersättningen<br />

har förändrats flera gånger under 1990-talet. Det som främst berör vår korta<br />

tidsserie är att ersättningsnivån 1996 sänktes till 75%, varpå den höjdes till 80%<br />

igen 1997. Då ersättningsnivån faktiskt var högre år 2000 än år 1996 då den första<br />

mätningen gjordes är det rätt naturligt att fler personer kan tänka sig att sänka nivån<br />

304

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!