Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Jan Strid
Radiolyssnandet 2001
De nya siffrorna för radiovanorna hösten 2001 erbjuder inga stora överraskningar
och stabiliteten är förhärskande (tabell 1). Om vi tar utgångspunkten i det dagliga
lyssnandet, den trogna publiken, finns den klart största publiken hos P4 i Sveriges
Radio vilken står för de samlade lokala kanalerna runt om i Sverige, men där huvud -
delen på nätter och helger sänds nationellt, bl a radiosporten. På andra plats i det
dagliga lyssnandet kommer P1 i Sveriges Radio, en talkanal med nationella sändningar
huvudsakligen från Stockholm. Om man däremot ser till andelen lyssnare någon
gång under veckan kommer P3 på andra plats, en i huvudsak musikkanal också med
utsändning från Stockholm.
Bland de privata radiostationerna är Radio Rix störst både i det dagliga lyssnandet
och veckolyssnandet. Men skillnaderna är relativt små mellan de privata stationerna.
Annan privatradio som ligger på andra plats i det dagliga lyssnandet är en samling
av stationer runt om i Sverige vilka huvudsakligen ägs och sköts av svenska dagstid -
ningar. De kan beskrivas som musikkanaler men har oftast egna korta (också lokala)
nyhetssändningar.
Tabell 1 Andel som brukar ta del av olika radiokanaler mer eller mindre
regelbundet, hösten 2001 (procent)
Mer Antal Summa
Kanal Dagligen 5-6 d/v 3-4 d/v 1-2 d/v sällan Aldrig svar procent
P1 i Sveriges Radio 13 3 4 6 26 48 1899 100
P2 i Sveriges Radio 3 1 2 4 27 63 1899 100
P3 i Sveriges Radio 7 4 9 14 32 34 1899 100
P4 i Sveriges Radio 34 8 11 10 17 20 1899 100
Radio Rix 6 4 7 7 19 57 1899 100
Radio City 2 2 4 5 17 70 1899 100
NRJ/Energy 3 3 6 6 18 64 1899 100
Mix Megapol 4 3 6 8 20 59 1899 100
Annan privatradio 5 3 4 5 15 68 1899 100
Närradion 4 2 3 4 20 67 1899 100
Källa: SOM-undersökningen 2001
Närradion är en kanal som principiellt skiljer sig från de övriga. Den är samlingsnamnet
för de sändningar som genomförs av olika lokala radioföreningar som går ut inom
ett begränsat område. Det kan vara religiösa föreningar, invandrarföreningar, politiska
partier mm som sänder. Från att i huvudsak ha fungerat på ideell basis har den genom
förändringar i lagstiftningen även fått rätt att sända reklam. På senare tid har också
lyssnandet ökat något. Det finns säkert flera orsaker, bl a att en del föreningar satsat
något på en mera kommersiell profil. En annan och totalt sett viktigare förklaring
torde vara att närradion på många håll har utvecklats till en invandrarradio. I tabell
212