Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Medborgarnas demokratiuppfattningar
• Om vi får tro svenska fol kets bedömningar så är valdemokratins främsta aktörer
– riks dags- och kommunpolitiker – bättre än utpräg lat deltagardemokratiska
aktörer – med bor ga re i brukarråd och aktionsgrupper – när det gäller att främja
allmänintresset och se bort från grupp- och egenintressen. Om vi förändrar det
politiska systemet i mer deltagar de mo kra tisk riktning finns det risk för att olika
typer av egenintressen kommer att få ett större in fl y tande över de politiska
besluten.
Noter
1
Artikeln är skriven inom ramen för forskningsprojektet Den lokala demokratins
potential som finansieras av Cen trum för Forskning om Offentlig Sektor (CEFOS)
vid Göteborgs universitet. Artikeln ingår också i avrapporteringen från forskningsprogrammet
Demokratins mekanismer som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond,
Kulturvetenskapliga donationen.
2
”Den som är intresserad av svenska folkets inställning till ärtor med fläsk och
varm punsch skall förstås fråga om det och inte ställa tre separata frågor om ärtor,
fläsk respektive varm punsch.” Citatet är hämtat från boken Metodpraktikan
(Esaiasson m fl 2002:273).
3
Opinionsövervikten för förslaget om fler folkomröstningar känner vi igen från
tidigare forskning. Se till exem pel Gill jam (1996), Holmberg (1997) och Oscars -
son (1999).
4
Vår hypotes om en ohelig allians mellan vänster och höger motsägs åtminstone
inte av det faktum att val de mo kra ter (balansmått +64) är nästan lika positiva till
brukarinflytande som deltagardemokrater (+78) och att skill naden mellan de
politiska partiernas in ställ ning skiljer sig mycket lite åt och dessutom inte uppvisar
något vänster-hö ger mönster: fp-sympatiösrer +80, m-sympatisörer +74, v-
sympatisörer +72, c-sympatisörer +72, mp-sympati sö rer +68, s-sympatisörer +66
och kd-sympatisörer +64.
5
Sambanden mellan politikerförtroende (mätt på samma sätt som i tabell 4 nedan)
och de två frågorna om löner och förmåner och om antalet förtroendeuppdrag
är relativt svaga men går i förväntad riktning (+0,22 respektive +0,15; ju större
politikerförtroende desto mer positiv till bättre löner och förmåner och till fler
för tro en de upp drag.)
Referenser
Barber, Benjamin (1984): Strong Democracy: Participatory Politics for a New Age.
Berkeley: University of California Press.
175