Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

En vanlig dag: om vardagsaktivitet och medieexponering
sådan slutsats är i linje med Mediebarometerns långtidsserie, som klart visar på en
mycket hög stabilitet i fråga om faktisk läsning (Mediebarometern, 2002). Detta är
även i linje med ett tidigare antagande om att svenskarna i minskade utsträckning
uppfattar sig som regelbundna tidningsläsare, men att de av olika skäl ändå läser
tidningar regelbundet (Wadbring och Weibull, 1995).
Figur 4
Andelen morgon- respektive kvällstidningsläsare en genomsnittlig
dag i förhållande till sannolik räckvidd beräknad efter vanemässig
läsning, 2001 (procent)
100
90
Morgonpress
Predicerad räckvidd
95/86
95/100
100
90
Kvällspress
Predicerad räckvidd
90/86
86/100
82/71
80
80
74/57
73/71
70
68/57
70
FAKTISK RÄCKVIDD
60
50
40
30
20
17/7
36/14
44/29
59/43
Predicerad räckvidd
FAKTISK RÄCKVIDD
60
50
40
30
20
23/14
34/29
47/43
10
10
9/7
3/0
0
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
SANNOLIK RÄCKVIDD
0
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
SANNOLIK RÄCKVIDD
Kommentar: Se texten
Källa: SOM-undersökningen 2001
Det är möjligt att samma resonemang kan appliceras på TV-tittande. Den ökande
andelen tittare som tar del av TV kan tänkas innebära att man möjligen ‘följer’ med
i vad kanalen har, men att en viss dag inte finner något att se i den. Det skulle således
handla om förhållandet mellan förhandsinställning och faktiskt tittande (jfr Nord -
ström, 2001).
Mot en ny undersökningsansats
Det som började som en renodlad metodologisk problemställning har visat sig leda
till en tentativ slutsats med hög relevans för förståelsen av hur medier, särskilt
dagstidningar, fungerar. Mot denna bakgrund är det rimligt att utveckla mätinstrumentet
ytterligare. Som framhölls redan i Magnus Fredrikssons (2002) analys av data
från 2000 finns det anledning att pröva olika sätt att kombinera vanemåttet och
451