Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Femton år av arbetslöshet
Arbetslöshet och sakfrågor, goda tider – hårda tag?
Arbetslöshetens utveckling över tid kan inte bara förväntas påverka människors
uppfattningar om frågans vikt och hur nöjda medborgarna är med situationen, utan
möjligtvis även deras åsikter i politiska sakfrågor. Denna påverkan är dock sannolikt
mer indirekt än uppfattningar om viktigheten eller nöjdheten med den bedrivna
politiken eller dess resultat.
En möjlighet är att påverkan på sakfrågeåsikter sker via förändrade verklighetsuppfattningar,
exempelvis angående de arbetslösa. Dessa uppfattningar kan sedan i sin
tur påverka människors politiska åsikter. Om arbetslösa uppfattas som oskyldiga offer
för storföretags beslut, den internationella konjunkturen eller liknande är det möjligt
att allmänhetens inställning till dem är relativt generös då deras situation inte i första
hand beror på dem själva. Om de istället uppfattas som lata, ovilliga att arbeta eller
som bidragsfuskare kan inställningen tänkas bli mindre generös och röster för hårdare
tag och liknande kan måhända höjas.
Tidigare forskning från Nederländerna har visat att allmänna opinionen där blev
mer positiv gentemot arbetslösa när arbetslösheten steg i början av åttiotalet för att
sedan åter bli mer negativ när arbetslösheten vände nedåt under senare halvan av
årtiondet (Maassen och de Goede 1989). En anledning till en sådan reaktion skulle
kunna vara att det i tider av högre arbetslöshet uppfattas som svårare att hitta ett jobb
och därmed som mindre av egen förskyllan samt även att det är ett utbrett fenomen
som därmed kan tänkas drabba vem som helst. Naturligtvis är det även så att större
grupper i samhället är direkt eller indirekt berörda av arbetslösheten och har bekanta
eller anhöriga som drabbats på ett eller annat sätt.
Utifrån ovanstående resonemang skulle vi alltså kunna förvänta oss att allmänna
opinionen i tider av högre arbetslöshet skulle vara mindre positiv till hårdare tag,
eller åtgärder för att minska arbetslösheten som på ett eller annat sätt drabbar de
arbetslösa, då attityderna gentemot de arbetslösa torde vara mer positiva. Enligt samma
resonemang kan allmänheten i tider av lägre arbetslöshet antas vara mer benägen att
vilja vidta hårdare, mot arbetslösa mindre generösa, åtgärder.
Detta är dock inte den enda tänkbara reaktionen. En alternativ hypotes, eller
förväntning, skulle kunna vara att allmänheten i tider av högre arbetslöshet, när den
uppfattas som ett större problem för samhället, är mer villig att vidta kraftigare åtgärder
för att komma tillrätta med problemet. Åtgärderna må ses som oönskade i sina
konsekvenser för de arbetslösa, men likväl som mer eller mindre nödvändiga antingen
för att sätta press på dem och öka intensiteten i arbetssökandet eller med hänsyn till
ekonomin. Det är även möjligt att reaktionerna ser olika ut i olika samhällsgrupper
För att testa de nämnda antagandena om allmänna opinionens reaktioner på
arbetslöshetsutvecklingen kommer jag att använda mig av data från SOM-undersök -
ningarna 1996-2001. Arbetslöshetens utveckling under den korta perioden är för
frågeställningen närmast idealisk. Under denna period har vi en situation där arbets -
lösheten har minskat, liksomm allmänhetens uppfattning om hur viktigt problemet
är.
303