Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Lennart Weibull
Mätningen av medieförtroende
Den utgångspunkt som i SOM-undersökningen valts är förtroendet för mediers
innehåll (jfr Weibull 1999). Förtroende fungerar som en sammanvägning av tre olika
egenskaper hos institutionen: hur väl den fungerar, vilken betydelse den har för den
enskilde och hur den värderas i den allmänna opinionen (jfr Elliot, 1997). Något
förenklat skulle det kunna sägas att förtroende i första hand handlar om förankring.
De institutioner eller medier som är väl förankrade i en grupp är de som åtnjuter
gruppens förtroende.
När vi utgått från en fråga om mediets innehåll och inte mediet i sig bygger vi
tidigare studier som visat att formuleringen fångar upp aktualitetsjournalistiken, i
första hand nyheterna. Även om studier av medievanor tidvis kan ge intrycket av att
dagstidningsläsning eller TV-tittande endast är ett tidsfördriv som publiken ägnar
sig åt utan större engagemang är det uppenbart att just tillförlitligheten hos medie -
innehållet är en avgörande faktor bakom valet av ett medium (jfr Hellingwerf, 2000).
I denna mätning av förtroende för medieinnehåll har det bedömts viktigt att inte
pressa dem som aldrig tar del av respektive medium på en förtroendebedömning
genom att erbjuda detta som ett särskilt svarsalternativ. Detta har särskilt stor inverkan
på svaren för medier som relativt få tar del av, t ex nyheter på Internet.
Det som gör mätserien lämplig för att pröva antagandet om möjliga effekter på
medieförtroendet av den internationella händelseutvecklingen hösten 2001 är att
det finns goda jämförelsemöjligheter genom att det är tredje gången frågorna om
medieförtroende ställs. För att underlätta jämförelsen bakåt i tiden kommer fram -
ställningen att nära följa tidigare två redovisningar (Weibull, 2000 och 2001).
Medieförtroende 2001
Svenskarnas samhällsförtroende hösten 2001 ökade överlag i fråga om de politiska
institutionerna, medan det minskade för bl a dagspressen och radio-TV. Detta framgår
av ett av de inledande kapitlen i denna volym. Mycket talar för att ökningen i
förtroendet för de politiska institutionerna – och FN – delvis kunde hänföras till den
internationella utvecklingen, medan försvagningen av andra institutio ner inte på
något entydigt sätt kunde knytas till denna.
Den bild som gäller förtroendet för enskilda mediers innehåll hösten 2001 ligger
i linje med det allmänna mönstret från tidigare års mätningar. Om vi utgår från
andelen som anger ett mycket högt förtroende för innehållet i de angivna medierna
– den mörka delen av staplarna i figuren – visar sig att den lokala morgontidningen
på den egna orten, Sveriges Radios nationella kanaler, Sveriges Television och Sveriges
Radios lokala sändningar ligger högst med andelar på omkring 15 procent: omkring
var sjätte person anger således att de hyser mycket högt förtroende för dem. Andelen
är här beräknad på hela allmänheten oberoende om man tar del av kanalerna eller ej.
TV4 och Stockholms morgontidningar kommer något lägre med drygt 10 procent.
232