Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Monika Djerf-Pierre och Birgitta Niklasson
Figur 6
Jämförelse mellan andelen kvinnor på maktpositioner på olika
samhällsområden och medborgarnas värdering av vikten av
jämställdhetsåtgärder på samma områden 2001
Politik
Kultur
Vetenskap
Förvaltning
Organisationer
Massmedia
Svenska kyrkan
Näringsliv
4
18
29
28
26
25
33
34
43
44
45
45
51
54
58
58
Faktisk andel kvinnor på toppositioner (%)
Viktighet (balansmått)
Kommentar: Frågan som har ställts lyder: ”Hur viktigt anser du att det är att åtgärder vidtas för att
uppnå en jämn könsfördelning på toppositionerna inom följande samhällssektorer?” Respondenterna
har fått välja mellan följande svarsalternativ: mycket viktigt, ganska viktigt, varken viktigt eller oviktigt,
mindre viktigt och helt oviktigt. Antalet svarspersoner är 1899. Balansmåttet anger andelen positiva
(mycket viktigt och ganska viktigt) minus andelen negativa (mindre viktigt och helt oviktigt). Siffrorna
som anger den reella fördelningen av kvinnor på maktpositioner inom olika samhällsområden är
tagna från enkätundersökningen ”Ledarskap i förändring”. 19
Att det är mycket som återstår att göras innan kvinnor och män har lika mycket makt
i Sverige är uppenbart och det är ett faktum som kan upplevas som nedslående efter
en så lång tid av jämställdhetssträvanden från olika håll. Det som är positivt är dock
att det finns ett starkt stöd bland befolkning när det gäller att förbättra könsbalansen
på ledande positioner i samhället; de allra flesta verkar även beredda att vidta direkta
åtgärder för uppnå detta mål inom många viktiga samhällsområden.
Detta är en inställning som inte är specifik just för balansen mellan kvinnor och
män på ledande positioner, utan även andra grupper grundade på ålder, social klass
och geografiska områden anses också ha en självklar rätt att vara representerade på
infl ytelserika positioner i samhället. När det gäller två andra grupper är stödet
emellertid inte lika självklart, nämligen invandrargrupper och grupper baserade på
sexuell läggning.
Olika grupper i samhället har olika stort intresse av att fler grupper får tillträde till
inflytelserika poster. Vår slutsats är att de åsiktsskillnader som finns när det gäller
grupprepresentation har sin grund både i ideologi och i egenintresse. Särskilt när det
326