30.04.2015 Views

Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Ann-Marie Ekengren<br />

Resultaten bekräftar de mönster vi sett i tidigare studier. 8 Opinionsdifferensen mellan<br />

könen har varierat mellan 6 och 15 procentenheter genom åren och det är svårt<br />

att utläsa någon trend att storleken på differensen ändrar sig över tid. Opinionsdifferensen<br />

mellan unga och gamla har varierat mellan 16 och 21 procentenheter.<br />

De senaste åren har skillnaderna mellan unga och gamla minskat något. Den<br />

största opinionsdifferensen hittar vi i jämförelsen mellan låg- och högutbildade<br />

personer. Skillnaden mellan låg- och högutbildade har varierat mellan 19 och 30<br />

procentenheter under perioden 1987-2001.<br />

Sammanfattningsvis är alltså unga, välutbildade kvinnor som sympatiserar<br />

med miljöpartiet, vänsterpartiet eller folkpartiet mest biståndspositiva. De mest<br />

biståndsnegativa hittar vi bland äldre, lågutbildade män som sympatiserar med<br />

moderaterna. Valrörelsen 2002 får visa om partierna vill tydliggöra sina utrikespolitiska<br />

profiler, och därigenom sina grundläggande ideologiska skillnader, genom<br />

att politisera biståndsfrågan och därigenom utnyttja de opinionsskillnader som<br />

finns i olika befolkningsgrupper.<br />

Ny ekonomisk världsordning?<br />

I diskussionen mellan världens ledare är det en stor arsenal av åtgärder som diskuteras<br />

för att komma till rätta med problemen i de fattiga länderna. Skuldavskrivning är<br />

ett av flera förslag som diskuteras. Frågan är om det finns något samband mellan<br />

svenska folkets inställning till bistånd och förslaget att efterskänka Tredje världens<br />

skulder?<br />

I tabell 3 studeras sambandet mellan inställningen till förslaget att minska u-<br />

hjälpen och förslaget att efterskänka Tredje världens skulder. I tabellen kan vi se om<br />

svenska folket betraktar skuldavskrivning som ett komplement eller ett alternativ<br />

till u-hjälp eller om man inte vill ha någon av åtgärderna.<br />

Tabell 3 Inställning till u-hjälp och skuldavskrivning (totalprocent)<br />

ej minska u-hjälpen<br />

minska u-hjälpen<br />

efterskänka Tredje världens skulder 63% 12%<br />

ej efterskänka Tredje världens skulder 7% 17%<br />

Kommentar: Förslag 1: Minska u-hjälpen. Svarsalternativen mycket bra förslag och ganska<br />

bra förslag har slagits samman till kategorin minska u-hjälpen. Svarsalternativen ganska dåligt<br />

förslag och mycket dåligt förslag har slagits samman till kategorin ej minska u-hjälpen. Förslag 2:<br />

Efterskänka Tredje världens skulder. Svarsalternativen mycket bra förslag och ganska bra förslag<br />

har slagits samman till kategorin efterskänka Tredje världens skulder. Svarsalternativen ganska<br />

dåligt förslag och mycket dåligt förslag har slagits samman till kategorin ej efterskänka Tredje<br />

världens skulder. Antal svarande: 746. Observera att personer som angivit mittenalternativet ”varken<br />

bra eller dåligt förslag” på någon av de båda frågorna har utelämnats ur analysen. Det generella<br />

sambandet mellan de båda frågorna är starkt negativt (pearsons r = -.46; n=1 408).<br />

394

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!