Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Medborgarna och den medialiserade politiken
Men även ålder spelar in. Yngre personer menar generellt att de påverkas mer av alla
informationsvägar, utom för egen erfarenhet där skillnader mellan den yngsta och
den äldsta åldersgruppen är försumbar. Att yngre anser sig vara mer formade av social
omgivning och medier för politiska uppfattningar och att äldre mer anser att de
erfarenheter de gjort genom åren är viktigare verkar också ganska rimligt. Intressant
är dock att så många som 19 procent av de mellan 15 och 29 år anser att deras egna
politiska uppfattningar formas av politisk reklam. Att yngre skiljer sig från andra
grupper har säkerligen att göra med att det finns en mer utbedd tolerans mot reklam.
Men kanske också att de upplever att de exponeras mer för politisk reklam än andra
grupper i samhället.
En annan iakttagelse är att personer med olika bakgrund och med olika utbildningsnivåer
gör större skillnad i sina bedömningar av dagspress än av TV. Vid en detaljanalys
visar det sig att detta snarare handlar om sociala normer knutet till medier än faktisk
exponering. Skillnaderna mellan sociala grupper ifråga om synen på dagstidningars
påverkan har i mycket liten grad att göra med hur regelbundet man läser dagstidning.
Regelbundna dagstidningsläsare med arbetarklassbakgrund anser att de påverkas
mindre av dagspress än tjänstemän/ akademiker som läser lika ofta. Det upplevs med
andra ord fi nare i vissa grupper att låta sig påverkas av dagspress än av TV (jfr
Fredriksson 2002).
Generellt sett gäller också att personer med högre utbildning (högskola och universitet)
och de som har sin sociala bakgrund i tjänstemanna- och akademikerfamiljer
i högre grad menar att alla informationsvägar är viktigare än andra grupper. Det
ligger nära till hands att tolka detta resultat som ett uttryck för engagemang. Vi vet
att personer med högre utbildning är mer intresserade av politik och därför kan
antas anse att informationsvägar över lag är viktigare.
I figur 2 har därför utbildning 1 och politiskt intresse relaterats till synen på de olika
informationsvägarnas betydelse för människors egna politiska uppfattningar. Figuren
är en effektparametermodell som visar vilken självständig effekt utbildning respektive
politiskt intresse har på bedömningen av erfarenhet, social omgivning och olika
mediers betydelse för ens politiksyn – ju högre siffra desto större självständig effekt.
Figur 2 visar dock att både politiskt intresse och utbildning har självständig påverkan
på människors föreställningar om informationsvägars betydelse för de egna uppfatt -
ningarna. Men i vissa avseenden försvagas sambanden mellan utbildning och synen
på informationsvägars viktighet och det gäller framförallt i grupper med stort politiskt
intresse. Ser man på resultaten för hur man bedömer TV:s betydelse för ens politikbild
visar resultaten att den självständiga effekten av utbildning är +17 bland de med litet
politiskt intresse. Bland de politiskt intresserade är motsvarande siffra endast -2.
Utbildningsnivån spelar därmed mindre roll för hur man ser på social omgivning
och medier bland de politiskt intresserade, även om den inte är helt utan betydelse.
Bland de politiskt ointresserade finns däremot ett starkt samband mellan utbildningsnivå
och syn på olika informationsvägars betydelse. Men ingen regel utan undantag,
så även här. Synen på politisk reklam avviker från de övriga. Här finns det inga
181