Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Medborgarnas demokratiuppfattningar
Det skall poängteras att valdemokrati är någonting mer och delvis annorlunda än
Jo seph Schum peters (1942) elitistiska demokratimodell som brukar diskuteras och
kritiseras under benämningar som konkurrensdemokrati och elitdemokrati. Schumpeters
modell ut märks av att den enda nödvändiga kontakten mellan väljare och valda
är att väljarna genom val i efterhand utkrä ver ansvar av de styrande; den schumpeterianska
modellen kan därmed sägas ut gö ra en extrem och be grän sad form av valdemo -
krati.
Det valdemokratiska idealet skiljer sig från Schum peters elitmodell i två avseenden:
För det första behöver väljarna inte enbart, eller ens över hu vud ta get, basera sin
röstning på det som har hänt under den gångna mandatperioden (ansvarsutkrävande
i efterhand och så kal lad re tro spektiv röstning, se t ex Fiorina 1981). Enligt den
val de mo kra tis ka uppfattningen är det minst lika viktigt att väljarna får information
om vad olika par tier och politiker vill uträtta un der den kommande mandatperioden
och att även den na informa tion kan ligga till grund för röst ningsbesluten (så kallad
prospektiv röstning, se t ex Klinge mann m fl 1994). För det and ra skiljer sig
valdemokratin från elitdemokratin genom att valen inte är den enda kon taktvägen
mellan väljare och valda. Politikerna bör som nyss sagts även lyssna på med bor garna
mellan valen, men då sträva efter att lyssna på hela opinionen och inte enbart på de
mest engagerade medborgarna.
Vi sätter inte heller likhetstecken mellan valdemokrati och representativ demokrati.
Alla da gens demokratiska styrelseskick är i huvudsak representativa även om
folk om röst ningar och andra direkt- och deltagardemokratiska inslag förekommer i
varierande utsträck ning. Det kan därför vara förvirrande om vi inte tydligt håller isär
den representativa ideal mo del len (val de mo kratin) och de faktiskt existerande
representativa styrelseskicken som inne hål ler mer eller min dre direkt- och deltagardemokratiska
inslag. Vår huvudsakliga fråga till med bor garna – och den här artikelns
första huvudfrågeställning – handlar därför om huruvida de anser att det faktiska
(representativa) styrelseskicket i större eller mindre utsträckning skall efterlikna den
val de mo kra tiska eller den deltagardemokratiska ideal model len.
Det deltagardemokratiska idealet har trots sin dominerande ställning i sven sk
nu tids de bat t inte helt lyckats undgå kritik och ifrågasättande (se t ex Esaiasson &
Gilljam 2000; Gilljam 2002). Kritiken har formulerats i tre punkter. För det första
kan man ifrågasätta rea lis men när det gäl ler huruvida med borgarna har den vilja och
den tid som krävs för ett ökat politiskt engagemang. För det andra kan man diskutera
om inte det deltagar de mo kra tis ka idealet under skat tar pro blemet med den politiska
ojämlikheten: Om det med borgerliga enga ge manget vid sidan av val delta gan det
premieras i form av större politiskt inflytande, och om delta gan det är ojämlikt fördelat
mellan olika befolkningsgrupper, ja då sätts den politiska jämlikheten obönhörligen
ur spel. För det tredje, slut li gen, är det en öp pen frå ga huruvida deltagardemokratin
uppmuntrar medborgarna att tänka på politik i ter mer av en staka frågor som främst
berör den personliga egennyttan. Om så skulle vara fallet ifrå ga sätts ju det politiska
159