Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Medborgarna och den medialiserade politiken
formas ses egna erfarenheter av politiska beslut såväl som personer i ens omgivning
som viktiga influenser. Egen erfarenhet bedöms av de allra flesta vara viktigast för
både egna och andras uppfattningar om politik.
Motsatsen till medborgarnas relativt balanserade syn på opinionsbildningsprocesser
är på många sätt den politiska journalistikens. I massmedierna är medieförklaringar
närmast allenarådande. Medierna har en förkärlek för att förklara samhällsförändringar
i allmänhet och politik i synnerhet med vad som tas upp i nyheterna. Forsk -
ningsresultat visar exempelvis att politisk journalistik i första hand förklarar opinions -
framgångar och -motgångar med partiledares och kandidaters karaktärsegenskaper
och medieframträdanden trots att omfattande internationell forskning visat att
personliga egenskaper är av begränsad betydelse för väljarnas ställningstagande
(Johansson 2001). Och kanske kan man även se resultaten i denna studie som ett
uttryck för mediernas något mer begränsade makt. Medierna lyckas inte att övertyga
medborgarna om massmediernas makt i den utsträckning som borde vara fallet om
nu massmedierna så ofta förklarar politiska skeenden med den bild av politik som
förs fram i TV, dagspress och politisk reklam. Visst tror vi att massmedierna är mäktiga,
men möjligen inte så allsmäktiga som det framställs i massmediernas innehåll.
Noter
1
En effektparametermodell av politiskt intresse och social bakgrund ger i stort sett
samma resultat, varför endast en av modellerna presenteras här.
Referenser
Asp, Kent (1986): Mäktiga massmeder. Studier i politisk opinionsbildning. Stockholm:
Akademilitteratur.
Cohen, Jeremy och Robert G Davis, (1991): ”Third-Person Effects and the Differen -
tial Impact in Negative Political Advertising, i Journalism Quaterly Vol. 68:680-
688.
De Fleur, Melvin & Sandra Ball-Rokeach (1984): Theories of Mass Communication.
New York: Longman.
Duck, Julie M; Michael A Hogg och Deborah JTerry (1995): ”Me, Us and Them.
Political Communication and the Third-Person Effect in the Australian Federation
Election”, i European Journal of Social Psychology Vol. 25:195-215.
Fredriksson, Magnus (2002): Vanor och bruk. En jämförelse mellan den vanemässiga
användningen av press radio och TV och användningen en enskild dag. JMG:
Göteborgs universitet.
Gunther, Albert C och Paul Mundy (1993): ”Biased Optimism and the Third-Person
Effect”, i Journalism Quaterly Vol. 70:58-67.
189