Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Våren dröjer i EU-politiken
VÅREN DRÖJER I EU-POLITIKEN
RUTGER LINDAHL
Enligt teorier om social inlärning vore det rimligt att förvänta sig att det nu skulle
börja ”våras för EU-politiken” på så vis att svenskarna visar ökad acceptans när
det gäller medlemskapet i EU och göra en mer positiv bedömning av medlemskapets
effekter på samhällslivet i Europa och i synnerhet i Sverige. SOM institutets all mänt
formulerade fråga om man är i huvudsak för eller emot, eller inte har någon bestämd
åsikt när det gäller Sveriges EU medlemskap kan tyckas vara ett trubbigt analysinstrument
i en så komplex fråga, men den ger ändå en god bild av opinionsläget och dess
förändring över tid. När frågan ställdes under senhösten 2001 var en av de centrala
frågorna om resultaten skulle visa att sju års medlemskap successivt förändrat
svens karnas inställning till EU-medlemskapet i positiv riktning. Till en sådan
utveckling antogs också den stora uppmärksamhet som massmedia visade Sveriges
ordförandeskap i EU under våren 2001 ge ett betydande bidrag.
Figur 1
Attityd till Sveriges medlemskap i EU 1992-2001 (procent)
%
60
50
40
39 39
39
49
51
47
42
43
41
I huvudsak emot
41
30
31 31
30 30
37
37
32
34
38
35 35
37
I huvudsak för
20
24
17
19
20
22
24
22
Ingen bestämd åsikt
10
14
0
1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001
Kommentar: Under åren 1992-1997 utgörs underlaget för det redovisade resultatet av ca 1600
svar och av ca 3200 svar under åren därefter. Frågeställningen har följande lydelse: Vilken är din
åsikt om det svenska medlemskapet i EU? Är du i huvudsak för, i huvudsak emot eller har du ingen
bestämd åsikt i frågan.
397