Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Nättidningen – ett komplement till papperstidningen?
dag är det fortfarande en marginell grupp det är fråga om. Även om vi inkluderar
dem som läser mer regelbundet (i det här fallet definierat som de som läser minst en
gång i veckan) kommer vi inte, om vi räknar på hela befolkningen, inte upp till mer
än en dryg fjärdedel. Betydelsen av Internet för allmänheten ökar även på det här
området, även om företeelsen än så länge är förhållandevis marginell.
Figur 1
Andelar som i olika utsträckning läser dagstidning på Internet,
1998-2001 (procent av dem som använt Internet under de senaste
tolv månaderna)
Procent
50
40
30
1998
1999
2000
2001
30 30
28
26
45
37
34
29
20
10
0
18
16
14 15 16
14
9 10
8
6
4
2
6-7 dgr/v 3-5 dgr/v 1-2 dgr/v Mer sällan Aldrig
Kommentar: Bastalen för respektive år är: 1766 (1998), 1059 (1999), 1050 (2000) och 1285 (2001).
De utgörs 1998, 1999 och 2001 av dem som använt Internet de senaste tolv månaderna och 2000
av de som använt Internet den senaste månaden.
Internets växande betydelse framgår också av att andelen som läser en papperstidning
på annat sätt än via att vara prenumerant ständigt ökar, från tre procent 1997 till 14
procent 2001. Det är lika vanligt som att läsa hos bekanta, i samband med en
kollektivresa och nästan lika vanligt som att komma åt tidningen via att köpa ett
lösnummer.
Det är fortfarande svårt att avgöra i vilken utsträckning detta har betydelse för
läsningen av papperstidningar (jfr Wadbring&Weibull, 2000 och Weibull, 2000).
De studier som gjorts och som huvudsakligen varit av självuppskattande karaktär
pekar på att nättidningsläsningen har en viss effekt. De som använder sig av Internet
upplever att de läser papperstidningar i mindre utsträckning än tidigare. Andra medie -
aktiviteter tycks dock vara mer drabbade än tidningsläsningen av papperstidningar
(Hedman, 2001, Mediebarometer 2001 och Annika Bergströms artikel i denna skrift).
267