Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

En global fördelningspolitik?
EN GLOBAL FÖRDELNINGSPOLITIK?
ANN-MARIE EKENGREN
T
errordåden i USA och det efterföljande kriget i Afghanistan var helt dominerande
händelser på den internationella dagordningen hösten 2001. Inledningsvis
framställdes terrorattackerna som så annorlunda från allt annat som tidigare inträffat
i världshistorien att en ”ny värld” såg dagens ljus. Omfattningen på terrorattacken,
metoderna för genomförandet av attacken, att USA attackerades på hemmaplan och
inte minst att al Qaida var sammansatt som ett nätverk, användes som argument
för den nya världens intåg.
När den amerikanske presidenten George W Bush förklarade krig mot terrorismen
och arbetet inleddes för att samla världen mot terrorn var det dock stater som
in gick i denna heterogena koalition. FN, en sammanslutning av just stater, utökade
självförsvarsrätten till att gälla också terrorattacker. Gästprofessorn i journalistik vid
JMG i Göteborg, Stig Fredriksson, har även noterat hur den amerikanska admi -
nistrationen långsamt stärkte sitt grepp om nyhetsflödet till media och i allt större
utsträckning kontrollerade informationen och därmed hemmaopinionen i USA. 1
Det som först beskrevs som nätverkens intåg på den världspolitiska scenen kan alltså
i andra steget beskrivas som statens återtåg.
Efter att militärer och underrättelsetjänstpersonal dominerade scenen i svenska
media när terrorattackerna kommenterades, väcktes på senhösten frågan om också
andra perspektiv vore användbara för att begripliggöra händelserna. Exempel som då
nämndes var flykting-, bistånds- och moderniseringsperspektiv. En omfördelning av
ekonomiska resurser mellan rika och fattiga länder, exempelvis genom biståndsinsatser
har inte bara varit ett perspektiv som kan användas för att förstå höstens händelser,
utan också blivit en fråga som långsamt börjat få fotfäste på den internationella
dagordningen.
Vid FN:s millenniekonferens fastställdes målet att halvera fattigdomen i världen,
i praktiken innebar det att man önskade halvera andelen människor som lever på
mindre än en dollar om dagen till år 2015. Millenniekonferensens målsättningar har
ånyo uppmärksammats av världens ledare i terrorattackernas efterdyningar, eftersom
frågan om relationen mellan fattigdom och terrorism aktualiserades.
Vid WTO:s ministermöte i hösten 2001, vinterns World Economic Forummöte
mellan politiska ledare, akademiker och företagsledare, EU:s ministermöte i
Barcelona samt FN:s utvecklingskonferens i Mexico i mars var frågor om bistånd,
skuldavskrivning och handel med världens fattiga centrala spörsmål. EU beslutade till
exempel att öka biståndet till världens fattiga med 40 miljarder år 2006. Även USA
lovade att höja sina biståndsanslag. Fortfarande får dock världens rika länder mycket
389