Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Lennart Nilsson
och äldreomsorg. Skola och äldreomsorg är centrala primärkommunala uppgifter
medan sjukvården är den viktigaste landstingskommunala/regionala uppgiften.
Frågorna avser en privatisering i betydelsen övergång till en ökad andel privat
produktion:
- Bedriva mer av sjukvården i privat regi,
- Förhindra företag med vinstsyfte att driva akutsjukhus, fr.o.m. 2000,
- Öka antalet privata skolor t.o.m. 1996/satsa mer på friskolor fr.o.m. 1997,
- Låta privata företag svara för äldreomsorg.
Gemensamt för tre av förslagen är att de avser en förändring mot ökade privata inslag
i produktionen av offentligt finansierade tjänster och ett avser att förhindra denna
typ av privatisering men inte en övergång till en huvudsakligen icke-offentlig modell.
Förändringen av attityden till privatisering följer samma huvudmönster som
inställningen till den offentliga sektorn som helhet. Motståndet mot privatiseringar
minskade 1988-1990. År 1990 fanns ett klart stöd för privatiseringar inom sjukvår -
den, medan det var lika många för som emot privatiseringar inom skola och äldre -
omsorg. Därefter rasade opinionsstödet för privata alternativ bland medborgarna.
År 1993 var motståndet mot privata lösningar inom sjukvård, skola och äldreomsorg
väsentligt större än 1987. På dessa tre områden tog en majoritet avstånd från ytterligare
privati seringar. För sjukvården var förändringen särskilt markant. Under perioden
1993-1996 minskade motståndet mot privatiseringar inom sjukvård, skola och
äldreomsorg något. Därefter har förskjutningarna gått i olika riktning. Inom skolans
område skedde en svängning mot större stöd för alternativ till den kommunala skolan.
Perioden 1997-2001 har läget varit oförändrat med en svag övervikt emot ökade
satsningar på friskolor, men med stora skillnader mellan olika delar av landet (Carlsson
2002). För privat sjukvård var opinionsläget oförändrat 1997, men fram till 1999
fortsatte den svaga trenden i riktning mot minskat motstånd mot privata lösningar.
Attityden till privat äldreomsorg var mer negativ 1997 än året innan. Efter detta ”hack
i kurvan”, som påverkades av mediernas behandling av fallet Polhemsgården (Nilsson
2000), avtog även på detta område motståndet mot privata lösningar något fram till
1999.
De samlade effekterna av de stora svängningarna i privatiseringsopinionen är mycket
stora. Under tioårsperioden 1987 – 1999 i det närmaste halverades avståndet mellan
vänsterpartiets och moderata samlingspartiets sympatisörer inom de fyra undersökta
områdena och det minskade avståndet var resultatet av att både partierna till vänster
och till höger förflyttade sig mot mitten. När det gällde att bedriva sjukvård och
äldreomsorg var det främst de borgerliga partiernas sympatisörer som rörde sig mot
mitten medan det var v- och s- sympatisörerna som förflyttade sig när det gällde skola.
År 2000 gick de moderata sympatisörerna åt höger i samtliga frågor. Omvänt gick
v- och s-sympatisörerna till vänster. För övriga partier var förändringarna mindre
enhetliga. När det gäller förslaget att förhindra företag med vinstsyfte att driva
62