30.04.2015 Views

Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Vem vill ha jämställdhet?<br />

eller invandrare spelar alltså en avgörande roll för hur viktigt man anser att det är<br />

med fler invandrare på ledande positioner. 35 procent av personerna med invandrarbakgrund<br />

tycker att det är mycket viktigt med fler invandrare på ledande positioner<br />

i samhället, men endast 22 procent av de infödda svenskarna tycker likadant. 8 Samma<br />

polarisering finns när det gäller kön; 60 procent av kvinnorna tycker att det är mycket<br />

viktigt med en jämn könsfördelning på ledande positioner medan bara 40 procent<br />

av männen gör det.<br />

En möjlig tolkning är att polariseringen i åsikter om köns- och invandrarrepresentation<br />

mellan gynnade och missgynnade grupper beror på att de identiteter som är<br />

knutna till köns- och invandrardimensionerna uppfattas som mer stabila än andra.<br />

Antingen har man invandrat till Sverige eller också har man det inte. Likaså är kön<br />

en egenskap som de flesta människor upplever som tämligen permanent. Däremot<br />

har vi alla varit unga en gång och de flesta av oss kommer också att bli gamla, vilket<br />

kanske är orsaken till att det är lättare att sympatisera med olika åldersgruppers krav<br />

på representation. Samma sak gäller geografiska områden. Att flytta från en ort till<br />

en annan är ju inte helt ovanligt och om inte annat, så kanske vi har vänner och<br />

släktingar på andra platser än där vi själva bor. En sådan tolkning innebär att<br />

inställningen till olika gruppers representation delvis handlar om egenintresse så till<br />

vida att människor är mer positiva till representation av grupper som de själva tillhör<br />

eller kan tänkas komma att tillhöra.<br />

Figur 4<br />

Inställningen till olika typer av grupprepresentation beroende på om<br />

de själva tillhör den missgynnade gruppen eller inte 2000 (procentandel<br />

som svarat ”mycket viktigt”)<br />

Kön<br />

Åldersgrupper<br />

Socialgrupper<br />

40<br />

43<br />

42<br />

42<br />

41<br />

60<br />

Invandrare<br />

Geografiska omr.<br />

22<br />

Tillhör missgynnade gruppen<br />

35<br />

36 37<br />

Tillhör gynnade gruppen<br />

Kommentar: Frågan som har ställts lyder: “Hur viktigt anser Du att det är att representationen av personer<br />

på ledande positioner i samhället avspeglar befolkningens fördelning i följande avseenden?” Respondenterna<br />

har fått välja mellan följande svarsalternativ: mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt, inte<br />

alls viktigt. Figuren skiljer mellan svarspersoner som tillhör den gynnade respektive missgynnade gruppen<br />

på varje område. Som gynnade respektive missgynnade grupper räknas följande: kön (män resp. kvinnor),<br />

åldersgrupper (medelålders 30-60 år resp. yngre 15-29 år), social bakgrund (högre tjänstemän resp.<br />

arbetare), invandrare (personer utan invandrarbakgrund resp. personer med invandrarbakgrund) 9 ,<br />

geografi ska områden (boende i storstad resp. boende på ren landsbygd). Se vidare texten.<br />

Källa: <strong>SOM</strong>-undersökningen 2000.<br />

321

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!