Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Institutionsförtroende
De politiska laddningarna i många förtroendebedömningar ger stöd för antagandet
att opinions- och samhällsklimatet påverkar hur institutioner värderas. Inverkan
tenderar att vara större i de fall då svarspersonerna inte har personlig erfarenhet av
institutionerna.
På den allmänna nivån har vi tidigare pekat på att uppgången i förtroendet för de
politiska institutionerna hösten 2001 med stor sannolikhet har att göra med hoten
i omvärlden. Samtidigt har analysen av olika gruppers bedömningar visat att det
snarast skett en ökad polarisering i förtroendet för regeringen mellan 2000 och 2001,
i varje fall uttryckt i balansmått. Frågan är hur ett sådant resultat skall förstås.
Ett sätt att belysa förändringarna i förtroende är att studera de tre åren 1999-2001
och inte utgå från balansmått utan från andelarna som uppgivit sig ha mycket eller
ganska högt förtroende för regeringen respektive riksdagen och analysera dem efter
ideologisk position och partisympati (tabell 6).
En sådan översikt visar att förtroendet för regeringen ökade i alla grupper, oavsett
ideologi eller partisympati, mellan 2000 och 2001. Ökningen var dock klart störst
bland personer som placerar sig till vänster på den ideologiska skalan och bland
vänsterpartisympatisörer, medan den var mera blygsam bland personer lägre högerut;
i gruppen längst till vänster ersätts ett minskat förtroende mellan 1999 och 2000 av
en kraftig ökningen mellan 2000 och 2001. Tendensen är likartad i fråga om
förtroendet för riksdagen, men där sker inte en ökning i alla grupper.
En tolkning av resultatet är således att uppslutningen kring regeringen visserligen
ökar generellt, men att det framför allt verkar vara kritiken från vänster som minskar
när hoten från omvärlden ökat.
De förtroendefulla
Så långt har översikten gällt förtroendet för olika slags samhällsinstitutioners sätt att
fungera. Avslutningsvis skall vi vända på perspektivet och ställa frågan i vilken
utsträckning det är möjligt att skilja ut förtroendefulla människor. Finns det
människor som har ett generellt högre samhällsförtroende än andra? Vilka är i så fall
dessa och hur bedömer de enskilda samhällsinstitutioner?
Ett första steg i en sådan analys är att skilja ut mer respektive mindre förtroendefulla
medborgare (jfr analysen i Börjesson och Weibull, 1990). Vi har utgått från ett
poängberäkningssystem, där personer som har mycket högt förtroende för en sam -
hällsinstitution har fått värdet 5 och de som har mycket lågt fått värdet 1. Vidare har
vi avgränsat oss till de sjutton svenska samhällsinstitutionerna. En person som har
högst förtroende kan då få totalt 85 poäng (mycket högt förtroende för alla sjutton
institutionerna) och den som har lägst som minimum 17 poäng (mycket lågt förtro -
ende på alla). Det visar sig att i stort sett inga personer hamnar på extremerna – bara
3 procent har 70 poäng eller mer och enbart 2 procent har lägre än 35 poäng.
Medelvärdet för de sjutton samhällsinstitutionerna är 55 poäng. Majoriteten av
svarspersonerna ligger mellan 52 och 68 poäng.
51