Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Radiolyssnandet 2001 – en uppdatering
RADIOLYSSNANDET 2001 – EN UPPDATERING
JAN STRID
P
å senare tid har radiomediet uppmärksammats i den allmänna debatten. Främst
har det gällt att Sveriges Radio totalt sett har tappat lyssnare , främst bland yngre
människor. Det har också till en del handlat om att gå ifrån ett analogt distributionssystem
till ett digitalt. Debatten har främst handlat om att svenska folket inte har
visat något större intresse för de digitala boxar som behövs för att ta emot digitala
sändningar. I försöksverksamheten med s k DAB-radio har varken den privata
radiobranschen eller närradion deltagit. I diskussionen om den nya digitalradion
summerar den statlige utredaren Henrik Selin i delbetänkandet Digital Radio: ” För
att publiken ska välja digital radio så krävs vid sidan av enkla och billiga radiomottagare
att programutbudet upplevs som intressant. Sändningarna måste innehålla både de
program som finns i dag och olika typer av helt nytt programutbud och tjänster som
publiken efterfrågar” (SOU 2002:38).
Om digital radio skulle införas – något det dock råder delade meningar om – blir
det den andra mycket stora förändring som radiomediet står inför sedan det första
1993. Då handlade det om införandet av privat lokalradio, men den gemensamma
nämnaren mellan de två förändringarna kan kort sammanfattas som ekonomiska
och demokratiska: mångfalden i etern skall öka och samtidigt skall kostnaden hållas
på en rimlig nivå. Det är idag omöjligt att veta om och när digital radion kommer
att introduceras i större skala och hur den i så fall kommer att utvecklas. Erfarenheterna
från 1993 års radioreform torde dock knappast ha levt upp till de förväntningar som
inför starten angavs av de flesta politiker och debattörer: ekonomiskt har den privata
lokalradion inte varit någon större framgång och mångfalden har knappast ökat på
något påtagligt sätt (jfr Hadenius och Weibull, 2002).
I SOM-undersökningarna har vi från starten tagit sikte på vilka kanaler som allmän -
heten brukar lyssna på. Det som redovisas är årliga uppdateringar som inkluderar någon
specialfråga (jfr Strid 2000 och 2001). I och med att mätningen avser lyssnarvanorna
kan siffrorna inte direkt jämföras med undersökningar som mäter vad man lyssnade
på under gårdagen eller den gångna veckan. Eftersom människors vanor är tämligen
stabila och radiolyssnandet i huvudsak äger rum i hemmet, på arbetet/i skolan och
eller i bilen, så kan människor lättare svara på vilka kanaler de brukar ta del av. En
vanefråga riskerar visserligen att missa de kanaler som man mera tillfälligt råkar lyssna
på t ex i varuhus eller annan offentlig miljö men eftersom vi är mera intresserade av
tendenser över tid är ”brukarfrågan” om vad vi brukar göra bättre. Vi har dock i årets
undersökning också lagt in en fråga om vad personerna lyssnade på igår för att se vilka
skillnader som kan återfinnas (jfr även Lennart Weibulls avslutande metodkapitel).
211