Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Henrik Oscarsson
Tabell 4 Partiernas utnyttjade sympatikapital 1998-2001 (procent)
som som som som Differens Differens
Parti 1998 1999 2000 2001 1998-2001 2000-2001
vänsterpartiet 40 44 51 38 -2 -13
socialdemokraterna 71 65 60 71 +0 +11
centerpartiet 29 31 36 35 +6 -1
folkpartiet 29 32 32 31 +2 -1
moderaterna 66 66 65 63 -3 -2
kristdemokraterna 39 42 41 41 +2 +0
miljöpartiet 33 37 27 33 +0 +5
Kommentar: Partiernas utnyttjade sympatikapital beräknas genom att dividera partiets andel av
första preferenserna med partiets maximala elektorala potential (MEP). MEP-talen återfi nns i tabell
3.
De två största partierna i det svenska partisystemet, socialdemokraterna och mode ra -
ter na har av hävd den högsta andelen utnyttjat sympatikapital. Vid den senaste
SOM-mätningen 2001 hade socialdemokraterna utnyttjat 71 procent av sitt maxi -
mala elektorala sym pati kapi tal. Motsvarande siffra för moderaterna var 63 procent.
Att stora partier tenderar att ha störst utnyttjat sympatikapital är delvis en effekt av
att stora partier åtnjuter särskilda för delar just på grund av sin storlek. Nyare studier
har givit upprepat stöd åt tanken att väljare i flerpartisystem ägnar sig åt instrumentell
röst ning, det vill säga tenderar att välja stora partier framför mindre all de les oavsett
andra viktiga faktorer som t ex ideologi, sakfrågeåsikter och socio eko no misk
grupptillhörighet. Orsaken till storleksröstning är att stora partier genom sin stor lek
uppfattas ha större möjligheter att driva igenom sin egen politik utan kom promisser
eller kohandel med andra partier (se t ex Oscarsson 2000a).
Det är framför allt under det senaste året som socialdemokraterna tack vare sina
opinionsframgångar hamnat närmare sitt maximala elektorala stöd (+11 pro cent enheter).
Social demo krater na har alltså lyckats med konststycket att öka sin elek to rala
po ten tial sam ti digt som man lyckats omvandla en större andel av sitt växande
sym pa ti kapital till första pre fe ren ser. Väns terpartiets korta trend är dyster eftersom
man minskat sin elektorala potential sam tidigt som man tappat mark när det gäller
utnyttjat sympatikapital (-11 pro cent enhe ter). Miljö partiet har minskat sin elek to ra la
potential mellan 2000 och 2001 men håller ställ ningarna när det gäller andelen
utnyttjat sympatikapital (+5 procentenheter).
Av de mindre partierna är det kristdemokraterna som uppvisar den största andelen
ut nytt jat sympatikapital. Fyrtioen procent av kristdemokraternas maximala elek to rala
potential har partiet lyckats förädla till förstapreferenser. Övriga småpartier lig ger
stabilt med en ut nytt jan degrad omkring 35 procent.
90