Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Monika Djerf-Pierre och Birgitta Niklasson
Det finns dock två grupper där det starka stödet för grupprepresentation sviktar något
och det är för invandrargrupper och grupper baserade på sexuell läggning. När det
gäller invandrare är det visserligen en majoritet som tycker att det är viktigt att det
finns företrädare för dessa grupper på framträdande positioner i samhället, men
andelen är betydligt lägre än när det gäller kön, sociala grupper, ålder och geografi.
När det gäller representation av grupper med olika sexuell läggning tycker de flesta
att det inte är särskilt viktigt, eller till och med inte viktigt alls. Men även bland de
personer som i undersökningen har visat sig vara mest positiva till grupprepresentation
generellt, dvs högutbildade kvinnor som sympatiserar med vänster-, folk- och
miljöpartiet, är stödet för grupper med olika sexuell läggning svalt. De enda grupperna
där man är övervägande positiv till den typen av representation är bland kvinnor
som sympatiserar med vänsterpartiet och folkpartiet. Mest negativa är män som
sympatiserar med moderaterna och kristdemokraterna. Könsskillnaderna i åsikter är
stora inom alla partier, men störst bland centerpartiets och folkpartiets sympatisörer.
Hur kommer det sig då att representation av grupper med olika sexuell läggning
betraktas som så mycket mindre viktigt än andra typer av representation? Det kan
bero på att lika rättigheter för personer med en sexualitet som avviker från den etable -
rade heterosexuella normen fortfarande är en kontroversiell fråga i den svenska debat -
ten, vilket märks inte minst i diskussionen om homosexuellas rätt att adoptera barn.
SOM-undersökningen 2001 visade t ex en klart negativ opinion i denna fråga. Det
är också en relativt ny fråga på den politiska dagordningen, åtminstone om man jämför
med diskussionerna kring kvinnors inflytande som har pågått i över hundra år.
Det mindre entusiastiska stödet för invandrarrepresentation kan delvis förklaras
på samma sätt. Frågan om invandrares bristande inflytande har lyfts fram som ett
problem i den offentliga debatten först under de senaste decennierna. Det är därmed
möjligt att stödet för representation av grupper med olika sexuell läggning och
invandrare kommer att öka med tiden.
Det svagare stödet för invandrarrepresentation kan också ha sin grund i att detta
är en av de frågor där åsikterna påverkas av om man själv tillhör den missgynnade
gruppen eller inte (Figur 4). Utgångspunkten för detta resonemang är att forskningen
visat att män, personer med svensk bakgrund, samt personer som vuxit upp i
storstadsområden och som kommer från högre tjänstemannafamiljer är kraftigt
överrepresenterade på samhällets toppositioner, samtidigt som kvinnor, personer med
arbetar- och invandrarbakgrund och som kommer från landsorten är underrepresenterade.
7 För alla grupper, utom grupper baserade på kön och etnisk bakgrund,
är människor lika positiva till olika gruppers representation oavsett om de själva skulle
missgynnas eller gynnas av det; det finns med andra ord ingen skillnad mellan hur
viktigt gamla och unga tycker att det är med en jämn åldersfördelning på ledande
positioner, eller mellan stads- och en landsortsbors syn på betydelsen av ledare från
olika geografiska områden.
Inte heller kan man hitta någon skillnad i betoningen av olika sociala gruppers
representation mellan arbetare eller högre tjänstemän, men huruvida man är svensk
320