Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Partierna väljer sina väljare
kompetenskonkurrera innebär också en form av personifiering av parti konkurrensen:
partiledaren, partiets representanter och eventuellt tillträdande statsråd bedöms
uti från personlig duglighet och skicklighet, utifrån hur mycket förtroende de inger
och, kanske också, utifrån en och annan egenskap som inte har med politik att göra.
Ta sjukvård- och skolfrågorna som ett bra exempel på när partiernas kamp om
agen dan knappast kommer att vara utslagsgivande i valet. Eftersom alla partier tycks
vilja diskutera just de här frågorna finns mycket litet utrymme för agenda kamp. Att
överträffa varandra i frågor om hur mycket uppmärksamhet som bör ägnas åt vård,
skola och omsorg ger myc ket litet vägledning till väljarna när de skall välja parti.
Diskussionerna kommer med all san no lik het uppmärksamma andra kva li teter hos
de politiska partierna än närhet, position och agen da.
De stora partierna, socialdemokraterna och moderaterna, tänker använda Stock -
holms stad som skyltfönster under valrörelsen. Här kommer partierna konkurrera
på kompetens genom att i första hand ge olika versioner av resultatet av den politik
som förts under den senaste mandatperioden. Låt vara att det kommer finnas starka
ideo logiska undertoner till denna strid, men debatten kommer präglas av försöken
att under mi nera varandras duglighet att sköta medborgarnas välfärd.
Vad väljarna tycker om de olika partiernas kompetens att lösa problem inom olika
samhällsområden vet vi tyvärr inte särskilt mycket om. Några särskilda mät ningar av
partiernas kvaliteter i kompetensavseende brukar sällan ingå i SOM-in sti tu tets
mätningar (se dock Johan Martinssons kapitel). Vi vet från de svenska val undersökningarnas
mätningar av vilka partier som uppfattas ha en bra respektive dålig
politik i olika sakfrågor att väljarna återkommande ger samma partier goda betyg för
ungefär samma politikområden (Gilljam & Holmberg 1995:52). Jämför vi utvärdering
ar na med våra resul tat om vad partiernas sympatisörer tycker är viktiga frågor
råder stor över ens stäm melse.
Det finns alltså skäl att tro att det som väljarna uppfattar som partiernas traditionellt
starka profilfrågor ger dem vägledning när det gäller att bedöma i vilka frågor partierna
har större kompetens än andra partier. Väl jarna gör antag ligen en stark koppling
mel lan partikompetens och långsiktig parti profilering. Social demokraterna skulle
kunna sägas ha byggt upp en his to risk kompetens i exem pelvis sys sel sätt nings frågor
och trygghetsfrågor, medan moderaterna har byggt upp en historisk kompetens i
skatte frå gor. De skillnader i viktighetsbedömningar mellan partiernas sympatisörer
som redovisas i tabell 5 ger antagligen en hyfsad bild över hur väljarna uppfattar
parti er nas kompetens på olika politikområden.
Ett bekymmer för de borgerliga oppositionspartierna är möjligen att de numera
har ackumulerat kompetens när det gäller att agera opposition till socialdemokraterna
– en upp gift som de kanske uppfattas ha skött så väl under de senaste åren att väljarna
vill låta dem fortsätta detta fram gångs rika värv efter valet den 15 september. Efter
åtta år av socialdemokratiskt rege ringsinnehav och med ytterligare fyra inom räckhåll
finns skäl att börja tala om att vi i Sverige har en ”sittande oppo si tio n” som väl jarna
är nöjda med.
105