Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Mikael Gilljam och Ola Jodal
demokratifråga. I det följande har vi valt ut tre grupper av faktorer för prövning: 1)
partisympati och vänster-högeruppfattning, 2) kön och ål der, samt 3) politiker för troen
de och nöjdhet med hur demokra tin fungerar.
För det första förväntar vi oss här att stödet för valdemokratin skall öka och stödet
för del ta gar de mokratin minska när vi förflyttar oss från vänster till höger på den
ideo lo gis ka kar tan; del ta gar demokrati i modern tappning kan betraktas som en
vänstertanke (se t ex Pateman 1970; Macpherson 1977; Premfors 2000) samtidigt
som många del ta gar demo kra tis ka akti vi te ter som till exempel demonstrationer,
namninsamlingar och aktio ner är politiska ut trycks me del som i första hand förknippas
med vänsterpolitik.
För det andra tror vi att stödet för valdemokratin är starkare i grupper som är väl
repre sen te ra de i de valda politiska församlingarna medan deltagardemokratin möter
större gillande i grup per med sämre social representation. Mot bakgrund av den så
kallade förgubbningen av de po li tiska partierna (se t ex Petersson m fl 2000) och
diskussionen om att yngre politiker i stor ut sträckning hop par av sina uppdrag
förväntar vi oss att kvinnor och yngre personer är mer po si tiva till deltagardemokrati
och mer negativa till valdemokrati jämfört med män och äld re per so ner.
För det tredje, slutligen, har vi förhandsuppfattningen att det finns en koppling
mellan männi skors demokratiuppfattningar och deras politikerförtroende och
nöjdhet med hur demo kra tin fungerar. Utifrån en allmänt skeptisk inställning till
politiker och ett missnöje med hur demo kra tin fungerar borde det te sig naturligt att
förespråka förändringar i deltagar demokratisk riktning med avsikt att öka medborgarnas
inflytande på politikernas bekostnad.
Prövningen av om vår demokratifråga fångar något verkligt och meningsfullt är
dock inte det en da – och inte ens det huvudsakliga – skälet för de följande analyserna.
En minst lika an ge lägen uppgift är att undersöka om det fi nns gruppbaserade
skillnader när det gäller inställ ning en till demokratins utformning. Återfinns
valdemokrater och deltagardemokrater i olika poli tis ka läger? Och spelar det någon
roll för demokratiuppfattningen om man som grupp är över- eller un derrepresenterad
i de folkvalda församlingarna och om man är nöjd eller missnöjd med de mo kratins
aktörer och funktionssätt? Resultaten av de sam bands ana lyser som ligger till grund
för prövningen av ovanstående hypo te ser redovisas i tabell 4.
Det finns ett tydligt samband mellan politisk hemvist och inställningen till
valdemokrati och deltagardemokrati. Ju längre till höger på den politiska skalan, desto
starkare stöd för val de mo kra tin och desto svagare stöd för deltagardemokratin
(balansmått -22 bland personer klart till vänster, +14 bland personer i mitten och
+38 bland personer klart till höger). Människor till vänster och höger lever i samma
demokratiska system men de har uppenbarligen olika upp fattningar om hur
spelreglerna bör vara utformade.
166