Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Maria Oskarson och Helena Rohdén
välfärdspolitiken som kan förväntas få betydelse i valet 2002 – männen tycks här ha
slutit upp tillsammans med kvinnorna.
Noter
1
För att kunna säga något om hur män och kvinnor ideologiskt skiljer sig åt krävs
någon form av kognitiva scheman, d v s olika ”ideologiska förenklingsverktyg”,
som Henrik Oscarsson uttrycker det. ”Utan ideologiska förenklingsverktyg kan inte
någon meningsfull kommunikation äga rum i ett demokratiskt system. Att medborgare
och politiker har någotsånär överensstämmande uppfattningar om hur den ideologiska
rymden ser ut är sannolikt en nödvändig förutsättning för en väl fungerande
representativ demokrati.” (Oscarsson 1998:2) Det förenklingsverktyg som varit
ett av de i särklass viktigaste i alla västerländska demokratier de senaste 200 åren
är vänster-högerdimensionen. Det är också denna dimension som ligger till grund
för teorierna kring det ideologiska gapet mellan kvinnor och män både i Sverige
och i andra länder. De ideologiska skillnaderna mellan kvinnor och män kommer
därmed i detta kapitel att beskrivas som skillnader i den politiska vänsterhögerdimensionen.
2
Begreppet könsgap myntades i USA efter presidentvalet 1980. I detta val visade
sig stödet för den republikanske presidenten Ronald Reagan vara signifikant
starkare bland män än bland kvinnor. Könsgapet används numera i forskningen
för att beskriva även perioden före 1980. Begreppet beskrivs av Pippa Norris som
en ”fras som fångar in allt och som kan användas för att referera till många olika
fenomen, som skillnader mellan kvinnor och män i valdeltagande, partiidentifikation,
politiska attityder, sociala värderingar och politiska intresseområden, både på massoch
elitnivå.” (Norris 1996:333, vår översättning) Norris själv väljer att hålla sig
till den mest använda definitionen av begreppet: en beskrivning av skillnaden
mellan mäns och kvinnors partival mätt på en vänster-högerskala. Det är också
denna definition av könsgapet som är relevant för detta kapitel.
3
Vi har valt att dela in de svarande i sex olika åldersgrupper: 18-24, 25-34, 35-44,
45-54 samt 65-80 år. Skälet till att vi gjort just denna indelning är att den är
identisk med den som Pippa Norris gjort för Storbritannien, vilket underlättar
jämförelser. Vid kontroll med två andra åldersindelningar, en fyrdelad (15-29,
30-49, 50-64, 65-80) samt en sjudelad (15-19, 20-29, 30-39, 40-49, 50-59,
60-69, 70-80) framkommer samma ideologiska könsmönster.
4
Lennart Nilsson har presenterat en rad analyser kring detta tema inom ramen för
SOM-institutet. Se t ex Nilsson (2000).
5
Könsskillnader i inställningen till att minska den offentliga sektorn diskuteras
också i Oskarson & Wängnerud 1995 och 1996.
124