Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

En global fördelningspolitik?
Personer som motsätter sig en minskning av u-hjälpen, är även i stor utsträckning
positiva till förslaget att efterskänka Tredje världens skulder. Hela 63 procent
betraktar u-hjälp och en skuldavskrivning som komplementära åtgärder och
ingår i den mest biståndspositiva gruppen. Den näst största gruppen, 17 procent,
vill både se en minskning av u-hjälpen och tycker att förslaget att efterskänka
skulder till Tredje världen är dåligt. Dessa personer kan karaktäriseras som klart
biståndsnegativa.
Sammanlagt 19 procent anser att skuldavskrivning och u-hjälp är alternativa
förslag. Tolv procent menar att det är ett bra förslag att efterskänka Tredje världens
skulder, men att u-hjälpen bör minska. 7 procent förespråkar en bibehållen u-hjälp,
men motsätter sig en skuldavskrivning.
Hur skall man förstå att positiva attityder till u-hjälp och skuldavskrivning inte
alltid går hand i hand? Ett skäl till varför man förespråkar skuldavskrivning, men
inte u-hjälp, kan vara den omfattande kritik som riktats mot många biståndsprojekt.
En skuldavskrivning skulle i det sammanhanget vara en mer långtgående åtgärd, ett
nytt grepp som skulle kunna motverka exempelvis korruption med biståndsmedel.
De som vill ha kvar u-hjälpen, men inte skuldavskrivning, kan på motsvarande sätt
uppfatta skuldavskrivning som ett alltför långtgående förslag.
Biståndsfrågor i valet 2002?
Den svenska biståndsopinionen 2001 visar ett positivt överskott, det vill säga det
är fler som är positivt inställda till u-hjälp än som är negativa. Om partierna vill
bibehålla en positiv opinionsbalans skall de i första hand se till att den svenska
ekonomin går bra. I andra hand kan en positiv uppmärksamhet i medierna kring
biståndsfrågor bidra till att öka andelen biståndspositiva. 9 Det är i det sammanhanget
vi bland annat kan betrakta den internationella dagordningsförändringen under
hösten 2001.
Att biståndsfrågor blivit en fråga på den internationella dagordningen kan bidra
till biståndspositiva partiers vilja att driva biståndsfrågor med större eftertryck. Den
internationella debatten kan ge näring åt partiernas argument och underlätta att föra
fram budskapet att frågorna är viktiga för den internationella utvecklingen.
Den franske presidentkandidaten Lionel Jospin använde skuldavskrivningsfrågan
som en profileringsfråga i det franska presidentvalet, men lyckades inte presentera
ett tillräckligt attraktivt program för franska väljare eller föra en lyckosam kampanj.
Det är inte otänkbart att något av de svenska partier som hittills har hållit en hög
profil i biståndspolitiska frågor också väljer att diskutera biståndsfrågor i valrörelsen.
Det som hittills har saknats är att partierna relaterar flera biståndspolitiska förslag
till varandra, argumenterar för frågan ideologiskt och också kritiserar andra partiers
ställningstaganden, exempelvis utifrån ideologiska argument. Därigenom får väljarna
tydliga alternativ att förhålla till varandra också i utrikespolitiska frågor.
395