Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Therese Eriksson
Tabell 6 Kvällstidningsläsning minst 3 dagar/vecka i olika grupper 1986-2001
(procent)
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001
Totalt 41 40 38 35 40 33 29 32 30 26 25 26 30 27 27
Kön
Man 44 43 42 36 45 36 31 34 31 28 27 30 31 29 30
Kvinna 37 35 35 34 36 30 26 28 25 22 21 22 27 23 25
Ålder
15-29 år 47 45 42 39 47 39 29 34 32 25 25 25 32 30 30
30-49 år 39 42 40 34 42 34 31 33 30 29 27 26 30 27 29
50-64 år 44 34 38 36 39 33 29 29 30 25 24 28 31 27 25
65-75 år 28 24 28 29 32 23 21 25 18 18 17 23 21 19 22
Utbildning
Låg * 40 * 40 43 39 31 36 32 27 29 31 34 29 31
Medel * 41 * 40 46 33 32 31 31 29 23 28 31 29 30
Hög * 33 * 28 29 22 19 22 19 18 14 15 19 19 19
Subj.klass
Arbetare 46 46 45 41 44 38 35 38 34 29 31 33 37 32 34
Tjänsteman 42 38 38 34 42 30 27 30 28 24 18 22 27 24 23
H tj.m./akad. 25 27 25 17 29 18 11 18 12 14 16 16 16 16 16
Egen företagare 43 39 44 38 40 36 33 32 28 29 28 27 29 32 32
Civilstånd
Ensamstående * 41 36 37 40 36 27 32 29 24 23 25 30 27 27
Sambo/gift * 38 40 35 41 32 30 31 28 25 24 26 28 26 27
Kommentar: Svenska medborgare mellan 15 och 75 år.
Lågutbildade och arbetare tillhör ofta de ekonomiskt resurssvaga grupperna i samhället
vilket kan vara en anledning till varför man väljer att köpa lösnummer i stället för att
binda upp sig ekonomiskt med en prenumeration. Vidare innehåller kvällstidningarna
mera lättsamma nyheter, s k förströelsejournalistik, än morgontidningarna. Sådana
nyheter (såsom exempelvis nöje och sport) kräver inte lika hög kunskapsfaktor som
morgontidningens, högre andel, ”tyngre” nyheter (politik, debatt, kultur, ekonomi
etc). Kvällstidningarna skiljer sig helt enkelt från morgontidningarna och fyller andra
funktioner (Hadenius och Weibull 2002). På liknande sätt finns det skillnader hos
läsarna som bl.a. kan förklara varför det är en större del av de lågutbildade som väljer
kvällstidningarna jämfört med högutbildade. Även tidsaspekten kan vara av betydelse
för dem som har arbetsdagar som börjar tidigt på morgonen och inte hinner läsa
någon morgontidning före arbetet. När det gäller de högre tjänstemännen/akademikerna
kan det i motsats till arbetarna vara just kvällstidningarnas förströelsejournalistik
som, i de flesta fall, inte lockar. I stället finns ett intresse och ett behov (som till stor
206