Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Påverkas budbäraren av budskapet?
Budbäraren klarade sig
En utgångspunkt för detta kapitel var frågan om något i synen på medierna hösten
2001 kunde relateras till vad som hände i omvärlden efter den 11 september. Anta -
gan det var att den negativa omvärldsbild som under hösten präglade medierna skulle
haft en överspridning på budbärarna, de som förmedlade det obehagliga budskapet.
Frågan har prövats på grundval av den tidsserie på mätningar av förtroende för
medieinnehåll som påbörjades i SOM-undersökningen 1999. Genom att analysen
av 2001 års data gjort på samma sätt som tidigare skulle det vara möjligt att se om
det fanns något som pekade i antagandets riktning.
Det allmänna mönstret är att förtroendet för Sveriges Radios kanaler och för Sveriges
Television minskat mellan 2000 och 2001. Ett sådant resultat pekar således i antagan -
dets riktning. Ytterligare ett stöd ger det faktum att tendensen är något tydligare bland
dem som brukar ta del av mediet, inte i något fall kan dock nedgången betecknas
som särskilt dramatisk (jfr Nordström, 2001). Det finns även resultat som pekar i
annan riktning. Det viktigaste är att förtroendebedömningarna 1999 ligger på ungefär
samma nivå som 2001, vilket tyder på att år 2000 var det avvikande året. En alternativ
tolkning som stöder huvudantagandet är att en uppgång i förtroende var på väg men
bröts 2001. En sådan tolkning har dock inte stöd i andra studier.
Slutsatsen måste därför bli att budbärarna klarade hösten 2001 och att de inte i
någon högre grad drabbades av minskat förtroende. En förklaring till det resultatet
är att vi i vår fråga har valt att betona innehållet i medierna, inte medierna som
institutioner och medborgarna har i huvudsak haft förtroende för detta. Däremot
tyder mycket på att de mera underhållningsinriktade medierna (främst i radio och
TV) kan ha påverkats. De har tappat i förtroende mer än övriga, även i jämförelse
med 1999. En rimlig tolkning är att i en allvarlig situation så sätter allmänheten högre
värde på den som prioriterar seriösa nyheter än på den som främst erbjuder underhållning.
Noter
1
I sin framställning följer kapitlet i huvudsak motsvarande kapitel i avrapporteringen
från 1999 års SOM-undersökning (Weibull, 2000a).
Referenser
Asp, Kent (2001) TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud.
I Holmberg, S, Weibull, L (red) Land, Du välsignade? Göteborg: SOMinstitutet
vid Göteborgs universitet
Dimbleby, Richard, Buron, Graeme (1998) Kommunikation är mer än ord, 2:a
upplagan. Lund: Studentlitteratur
243