Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Lowe Hedman
inne i en konsolideringsperiod. Det finns tendenser till att dagspressen, på ett tydligare
sätt än tidigare, försöker integrera nätpubliceringen med papperstidningen. Det ser
ut som om Internet, generellt, och nättidningen, specifikt, blir ett komplement till
den ursprungliga verksamheten. Det är kanske också på det sättet som tidningarna
på sikt kan hitta lösningen på de ekonomiska problemen med nätsatsningar, vilka
hittills bara varit en ekonomisk belastning. Det är bl a dessa frågor som skall avhandlas
i denna artikel.
Tidningar på nätet: struktur och innehåll
Verksamheten med publicering av nyheter och annan information på nätet har sedan
mitten av 1990-talet växt mycket kraftigt. Det är inte bara de traditionella
informationsleverantörerna, radiokanaler, TV-kanaler och tryckta medier, som
tillhandahåller innehållet utan också helt nya informationsleverantör, internationella
aktörer med regional förankring, nationella portaler och lokala sådana.
Medier på Internet fungerar inte annorlunda än medier utanför nätet. I varje fall
de kommersiella medierna vill ha så många besökare som möjligt för att kunna
attrahera annonsörer. Även de som inte har samma behov av kommersiell uppmärksamhet
påverkas av detta tänkande och vill uppenbarligen också gärna ha många
besökare. En förklaring till det kan vara att man tror att besökarna på nätet kan tänkas
bli intresserad av den tryckta eller eteröverförda varianten eller att den potentiella
publiken skall hindras från att bli intresserad av konkurrentens produkter. Det är
klart att nyhetsverksamheten på Internet innebär en förändrad konkurrenssituation,
som medierna har anledning att fundera över, framför allt frågan vad konkurrensen
kan ha för konsekvenser framöver.
De första svenska nättidningarna började etableras under 1994. Först ut var
Aftonbladet. Därefter kom Helsingborgs Dagblad, Nerikes Allehanda och Svenska
Dagbladet. 2002 har närmare 70 procent av de svenska dagstidningarna verksamhet
på nätet (jfr Presstödsnämnden, 2001; Hedman 2002a och 2002b). Det är framför
allt de mindre dagstidningarna som avstår från att publicera sig på nätet. Några av
de större koncernerna har dock också avstått från att göra det. Ett skäl, sannolikt det
viktigaste, är att det kostar pengar att etablera sig på nätet och än så länge finns det,
för de allra flesta medieföretag, inga pengar att tjäna. Det enda motivet för att delta
är då att lära sig den nya tekniken för att inte halka efter i teknikutvecklingen.
Motargumentet till detta är att man avvaktar tills de deltagande medierna har utvecklat
en tillräckligt säker plattform för verksamheten och vid den tidpunkten har det
sannolikt visat sig om och var det finns pengar att tjäna.
Motsvarande utveckling som i Sverige äger självfallet rum i andra länder. Medie -
företagen i de nordiska länderna förefaller dock något mer intresserade av den nya
tekniken i jämförelse med företagen i övriga europeiska länder. Det visar sig i att
relativt sett fler medieföretag i Norden har satsat på elektronisk publicering än i länder
utanför. Att i dag redovisa hur många nättidningar som finns på marknaden är på
något sätt meningslöst, bl a på grund av svårigheten att definiera vad som är en
260