Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Rutger Lindahl
En analys av undersökningsresultaten visar att så inte blev fallet. Den kluvna opinionen
i EU-frågan kvarstår. Andelen svenskar som är positiva till EU-medlemskapet ökar
visserligen svagt men andelen motståndare minskar inte och fortfarande kvarstår en
övervikt för dem som uppger sig vara i huvudsak emot Sveriges medlemskap i EU.
Vårstämningen verkar ha svårt att infinna sig i EU-politiken. Åtminstone om man
ser det från regeringens och EU-sympatisörernas synvinkel.
En fördjupad analys visar att attitydmönstret inom olika samhällsgrupper är stabilt.
Kvinnor är fortfarande mer negativa till EU-medlemskapet än män. Samma
för hållande gäller för lågutbildade jämfört med högutbildade, landsbygdsboende
jämfört med storstadsboende, låginkomsttagare jämfört med höginkomsttagare, osv.
Den klassiska vänster-högerdimensionen i svensk politik framträder också mycket
tydligt i åsiktsmönstret. Ju mer till vänster man subjektivt placerar sig på denna
dimension, desto större är sannolikheten att man är emot Sveriges EU-medlemskap.
(Holmberg m.fl, 2001; Lindahl, 2000) I den senaste undersökningen kan dock noteras
en svag ökning av EU-positiva bland svenskar som uppger sig sympatisera med
vänsterpartiet och miljöpartiet. Någon motsvarande förändring bland socialdemokraternas
sympatisörer framträder emellertid inte, vilket hade förväntats som ett resultat
av den socialdemokratiska regeringens ordförandeskap i EU under våren 2001. Bland
sympatisörer med centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna och moderata
samlingspartiet sker i stort sett ingen förändring under de senaste åren.
Sett över hela medlemskapsperioden framträder ett sjunkande motstånd mot
EU-medlemskapet bland alla partiers sympatisörer. Starkaste förändringarna noteras
bland sympatisörerna med miljöpartiet, vänsterpartiet och centerpartiet.
Som jämförelse kan noteras att Eurobarometern hösten 2001 (EB Nr 56, 2002)
visar upp resultat som pekar på en kraftig uppgång i stödet för Sveriges medlemskap
i EU jämfört med den mätning som gjordes under våren 2001. Av de tillfrågade
svenskarna anser fyrtiotre procent att medlemskapet i EU är ”en bra sak” (+10%
jämfört med våren 2001). Att det är ”en dålig sak” uppger tjugonio procent av de
tillfrågade (-8%). Liknande starka ökning i positiv EU-syn uppmättes bl.a. i Danmark,
Tyskland, Grekland, Nederländerna och Österrike. I Finland var dock förändringen
svag. Då SOM undersökningen genomfördes med tyngdpunkt i början av oktober
månad, medan Eurobarometern genomfördes ungefär en månad senare, kan här finnas
ett samband med det under hösten 2001 successivt förstärkta stöd som gavs inter -
nationella samarbetsinstitutioner, som en effekt av starka reaktioner på terrorattackerna
den 11 september.
Fortsatt missnöje med vad EU levererar
En bärande idé i de flesta politiska system är att de till medborgarna skall utveckla
politik som är till nytta för medborgarna. I den debatt som föregick folkomröstningen
om Sveriges medlemskap i EU utgjorde argument rörande nyttiga och skadliga effekter
av ett medlemskap ett tungt inslag. Ett politiskt system som inte förmår leverera det
398