Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Medborgarnas demokratiuppfattningar
Jämförelsen mellan valdeltagandet och det potentiella deltagandet i tabell 5 le der oss
över till del tagardemokratins nästa eventuella baksida: den bristande politiska
jämlikheten. Om det fak tiska politiska deltagandet vid sidan av valdeltagandet, eller
åtminstone det potentiellt framtida deltagandet, är någorlunda jämnt fördelat mellan
olika be folk nings grupper kan det kanske vara rimligt att försöka driva på utvecklingen
i del ta gar de mo kra tisk riktning – trots att andelen politiskt aktiva medborgare skulle
bli betydligt färre än de som går och röstar. Men om det politiska deltagandet visar
sig vara ojämnt fördelat mellan olika grupper är slutsatsen inte lika självklar: En
förändring av det politiska systemet i mer del tagardemokratisk riktning kommer ju
i så fall sannolikt att innebära att aktiva grupper och medborgare kommer att öka sitt
politiska inflytande på bekostnad av de medborgare som nö jer sig med att rösta fram
sina representanter vid de politiska valen. Deltagandet i politiska val är förstås inte
heller det helt jämnt fördelat mellan olika befolkningsgrupper (Bennulf & Hedberg
1999). Men med ett så högt val del tagande som vi har haft i Sverige under de senaste
40 åren (mellan 81,4 och 91,8 pro cent i riksdagsvalen) blir ut rymmet för en ojämn
fördelning betydligt mindre än för andra deltagande for mer.
För att försöka säga någonting om huruvida ett ökat politiskt deltagande vid sidan
av val del ta gan det kommer att bli ojämnt fördelat mellan olika befolkningsgrupper
har vi letat efter sys te ma tiska skillnader i faktiskt och potentiellt deltagande. I tabell
6 redo vi sas sam ban den mellan medborgarnas politiska deltagande och deras politiska
intresse, utbildning, inkomst samt yrkesgrupps- och könstillhörighet. De indexvärden
som redovisas kan variera mel lan 0 och 12 där 0 står för avsaknad av faktiskt respektive
potentiellt deltagande och 12 för faktiskt respektive potentiellt deltagande i samtliga
de tolv aktiviteter vi frågade om.
Resultaten visar ett tydligt mönster. Både det faktiska deltagandet de senaste två-tre
åren och det framtida potentiella deltagandet är ojämnt fördelat mellan olika
befolkningsgrupper: Så är till exempel de po li tiskt intresserade mer aktiva än de
politiskt ointresserade (index me del vär de 2,1 mot 0,9). Och den skillnaderna
fördubblas när vi med hjälp av det potentiella del ta gan det för sö ker se in i fram tiden
(6,7 mot 4,3). Samma bild återkommer när vi jämför hög- och låg ut bil da de, högoch
låginkomsttagare respektive högre tjänstemän och arbetare: Det som brukar kal las
resursstarka grupper uppvisar genomgående ett högre politiskt deltagande än
resurssvaga grupper, och den skillnaden förstärks rejält när vi förflyttar oss från fak tiskt
till potentiellt del ta gande. Däremot fi nns det ingen skillnad i fak tiskt politiskt
deltagande mellan män och kvinnor (in dex medelvärde 1,6 mot 1,5) och en dast en
marginell könsskillnad i po ten tiellt politiskt del ta gan de (5,7 mot 5,4).
Slutsatserna från analyserna av det politiska deltagandets utbredning i olika
befolknings grup per kan formuleras i tre meningar: 1) Deltagandet i politiska val är
den mest jäm li ka formen för politiskt inflytande som vi känner till. 2) Det faktiska
politiska deltagandet vid sidan om valdeltagandet är ojämnt fördelat mellan olika
befolkningsgrupper, vilket redan i dag gyn nar de resursstarka grupper na. 3) Om vi
förändrar det politiska systemet i del ta gar de mo kratisk riktning och på olika sätt
171