Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Monika Djerf-Pierre och Birgitta Niklasson
könsrepresentation än kvinnliga pensionärer. Detta är anmärkningsvärt och är det
enda tillfälle då vi har funnit att kvinnor är mindre positiva än män. Utifrån de här
siffrorna kan vi alltså inte avfärda tanken på att de stora könsskillnaderna mellan
högutbildade kvinnor och män grundar sig i egenintresse. Antalet svarande är förvisso
lågt i de högre ålderskategorierna, men resultaten antyder ändå att så länge folk
befinner sig på arbetsmarknaden så konkurrerar de om toppjobben och då ligger det
i kvinnors intresse att vara mycket positiva till jämställdhetsåtgärder medan männen
är mindre entusiastiska.
Tabell 1 Andelen bland högutbildade kvinnor och män som är positiva till
åtgärder för att uppnå en jämnare könsbalans 2001 (procent)
Kvinnor Män Differens
15-29 år 72 41 +31
30-49 år 75 55 +20
50-64 år 76 47 +29
65-85 år 63 70 -7
Kommentar: Frågan som har ställts lyder: ”Hur viktigt anser du att det är att åtgärder vidtas för att
uppnå en jämn könsfördelning på toppositionerna inom följande samhällssektorer?” Respondenterna
har fått välja mellan följande svarsalternativ: mycket viktigt, ganska viktigt, varken viktigt eller oviktigt,
mindre viktigt och helt oviktigt. Siffrorna är genomsnittet för hur man har svarat på de olika
samhällssektorerna. Antal svarande i de olika kategorierna varierar mellan 14 och 137.
Frågan är vad hög utbildning egentligen står för i detta sammanhang. Hög utbildning
som sådan är kanske egentligen inte så intressant, utan snarare vad man har fått lära
sig under sin studietid och vilket yrkesområde utbildningen är riktad mot. Och det
händer intressanta saker med sambandet mellan utbildning och inställningen till
jämställdhetsåtgärder när man gör skillnad på de som har läst humanistiska och
samhällsvetenskapliga inriktningar och de som har ägnat sig åt ekonomi, naturvetenskap
eller teknik. 17
Bland kvinnorna kvarstår mönstret att de som har hög utbildning är mer positiva
än de med låg utbildning och det finns heller ingenting som pekar på att någon speciell
utbildning skulle leda till att kvinnorna blir mer eller mindre positiva. För männen
spelar däremot typen av utbildning stor roll; de som har läst ekonomi, naturvetenskap,
eller teknik blir mer negativa ju längre utbildning de har, medan de som har ägnat
sig åt humanistiska eller samhällsvetenskapliga studier tvärtom blir mer positiva! Gapet
mellan könen består visserligen, men skillnaden mellan de högutbildade männen
och kvinnorna inom humaniora och samhällsvetenskap är mindre än bland de lågutbil
dade, vilket inte är fallet bland de som läst ekonomi, naturvetenskap och teknik.
Män som har en utbildning som är orienterad mot de sektorer i samhället som har
sämst könsbalans på toppositionerna, nämligen näringslivet och de tekniskt och
324