Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Radiolyssnandet 2001 – en uppdatering
men det hänger främst samman med att siffrorna är för små för att det skall vara
möjligt att få en bild av publikens sammansättning bland för personer under 30 år.
Närradion har börjat få lyssnare bland de yngre vilket är ett nytt fenomen. Detta
torde ha att göra med invandrare och att några närradiostationer satsat på musik i
likhet med de privata kanalerna. Det är ju just de senare som dominerar bland
ungdomar upp till 30 år med Energy som den största kanalen bland de allra yngsta
och Radio Rix bland dem mellan 20 och 29 år.
Kan radiolyssnandet förändras?
Huvudmönstret i radiolyssnandet är att det råder en närmast förkrossande stabilitet
i vanorna. Det fanns stora förhoppningar då den nuvarande radioreformen innebar
att privat lokalradio introducerades. Visserligen blev det inte obetydliga förändringar
på utbudssidan men när den nya kanalstrukturen efter några år satt sig skedde inget
i publikhänseende. Tendensen är snarast att kanalpreferenserna blivit tydligare, vilket
bl a märks i att en minskande andel lyssnar till mer än en kanal regelbundet.
En förklaring till stabiliteten är att radiolyssnandet till stor del är åldersrelaterat i
så måtto att det tycks återspegla situationen i ålderscykeln. Den enda möjliga genera -
tions effekten kan spåras till P1 som får en allt äldre publik då ungdomen sviker. P3:s
problem med minskande publik där man försökt med ett breddat musikutbud
(jämfört med de kommersiella kanalerna) tycks man inte bara fått en minskande
publik utan också en mer manlig publik.
Vad som kan vara intressant inför framtiden är närradion. Närradion har under
större delen av sin tillvaro varit tynande och anonym men det finns tendenser till ett
ökat lyssnande, både på grund av invandrarpublik och kommersiell musikverksamhet.
Om Sverige genom digital radio skulle genomföra en ny stor förändring med många
nya kanaler kan vi fråga oss vad en sådan skulle innebära för radiovanorna. Om vi
utgår från det vi hittills sett så talar det mesta för att det som blir följden är att de
yngre delar upp sig på ännu fler kanaler, medan det kommer att ske ganska lite med
medelålders och äldre. Konsekvensen är att det genomsnittligt knappast skulle bli
dramatiska förändringar med digital teknik liksom vi har visat att det inte förkom
vid den förra förändringen heller. Men en digital radioreform torde komma att dröja
och nya tekniker för radio, t ex webbradio, kan dessförinnan ha påverkat de ungas
radiovanor.
Referenser
Hadenius, Stig, Weibull, Lennart (2002) Massmedier. En bok om press, radio ocg TV
i förvandling. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.
Medibarometern 2001 (2002) Göteborg: Nordicom-Sverige.
RUAB (2001) Radioundersökningar i Sverige AB Rapport 11 2001
217