Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Therese Eriksson
Definitionen av regelbundna läsare i tabell 1 är de som läser minst 1 dag i veckan. För
att få en tydligare bild av hur andelen ser ut bland de mer vanetrogna läsarna dvs. de
som läser minst 5 dagar i veckan, ska vi i tabell 2 dela upp andelen regelbundna läsare
i trogna läsare och sporadiska läsare. De siffror vi då får fram visar på skillnader i
läsvanorna mellan de trogna och de sporadiska läsarna. Större andelen av de trogna
läsarna läser sin morgontidning främst på morgonen före klockan åtta medan
tidpunkten bland de sporadiska läsarna varierar mera. Under åren 1999 och 2001
har till och med andelen morgonläsare före klockan 8 ökat bland de trogna läsarna
samtidigt som andelen läsare efter klockan 17 minskat. Av de sporadiska läsarna är
andelen störst efter klockan 17 med undantag för år 2000 då andelen var något högre
för läsning före klockan 8. Det är också större andel bland de sporadiska läsarna som
läser tidningen mellan 8 och 17 än hos de trogna tidningsläsarna (tabell 2). Siffrorna
kan indikera att de trogna läsarna till större del utgörs av prenumeranter.
Tabell 2
Andel trogna läsare och andel sporadiska läsare vid olika tidpunkter
under dagen 1999 – 2001 (procent)
1999 2000 2001
Trogna Sporadiska Trogna Sporadiska Trogna Sporadiska
läsare läsare läsare läsare läsare läsare
Före klockan 8 64 29 65 39 67 30
Mellan kl. 8 och 12 33 34 37 37 33 35
Mellan kl. 12 och 17 15 28 15 28 15 28
Efter klockan 17 47 37 44 37 43 37
Kommentar: Svenska medborgare mellan 15 och 75 år. Med trogna läsare avses läsning minst 5
dagar/vecka. Med sporadiska läsare avses de som läser mellan 1-4 dagar/vecka.
Morgontidningsläsningen ser, som nämnts, olika ut i olika befolkningsgrupper. Som
vi ser i tabell 3 är 1996 det år som under de senaste femton åren uppvisar de lägsta
siffrorna för nästan samtliga grupper. Att 1996 var ett dåligt år för dagstidningsläsningen
har vi sett i tidigare undersökningar (se exempelvis Wadbring och Weibull
2001) men vad detta egentligen beror på är det ingen som med säkerhet vet. En
tänkbar förklaring är att det i mitten av 90-talet hände mycket inom mediemarknaden
samtidigt som vi drabbades av ekonomiska kriser och stor arbetslöshet. Användningen
av Internet och gratistidningar tog rejäl fart, morgon-TV uppstod osv. och människor
blev pga. ökad arbetslöshet mer ekonomiskt resurssvaga (Lithner 1998).
Här bör dock noteras att vilka faktorer (samhälleliga, mediala eller individuella)
det än var som bidrog till nedgången 1996 så påverkade det inte den äldsta delen av
befolkningen (figur 3). Troligt är att det just är denna grupp som sist förändrar sina
vanor. Under det senaste året har morgontidningsläsningen minskat i samtliga grupper
198