Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Påverkas budbäraren av budskapet?
PÅVERKAS BUDBÄRAREN AV BUDSKAPET? 1
LENNART WEIBULL
O
rdet medium betyder förmedlare eller kanal. I den elementära kommunikationsmodellen
skiljer man på budskap och kanal. Kanalen är en teknik för sändaren
att sprida sitt budskap, låt vara att budskap kan komma att ha olika utformning
beroende på vilken kanal de sprids genom. Mottagarens reaktion är bestämd av
samspelet mellan synen på sändaren, budskapet och kanalen samt av den situation
där kommunikationen äger rum (jfr t ex Dimbleby och Burton, 1998).
Dessa tämligen triviala påpekanden kan vara viktiga att erinra sig vid studier av
hur människor värderar olika massmedier. Särskilt finns det anledning att reflektera
kring förhållandet mellan budskap och kanal. Ett intressant perspektiv gäller frågan
om hur det innehåll som förmedlas påverkar bilden av ett medieföretag. Detta gäller
då inte bara när företaget driver en viss linje som exempelvis på partipresens tid, utan
även när det strikt handlar om förmedling av nyheter om aktuella händelser. Frågan
har ofta aktualiserats genom debatten om s k negativa nyheter. Tanken har varit att
de negativa händelser – olyckor, brott och krig – som medierna förmedlar återverkar
på människors mediebild. Även om studier visat att så knappast är fallet (Weibull,
1998 och 1999) så återkommer frågan särskilt i anslutning till stora händelser, ofta
med hänsyftning på att man skjuter på budbäraren när hemskheterna väller in i
vardagsrummet.
Frågan om budbärarens roll i förhållande till händelseutvecklingen var i hög grad
aktuell hösten 2001. Terrordåden i New York och Washington förmedlades genom
samtliga medier och upprepades ofta under veckorna efter attacken; även landsortspressen
som normalt ägnar lite utrymme åt världshändelser gav utvecklingen efter
11 september ett betydande utrymme. Den bild som framträdde i medierna var att
den västliga världen var hotad av terrorismen (Nordström, 2002). Frågan är då i vad
mån detta massiva, negativa nyhetsfl öde hade någon inverkan på allmänhetens
förtroende för medierna.
Genom att SOM-undersökningen 2001 genomfördes kort efter händelserna i USA
och under den tid på kampen mot den internationella terrorismen stod på den mediala
dagordningen och dessutom ställde frågor om förtroendet för olika mediers innehåll
finns det möjlighet att belysa frågan. Däremot är det inte möjligt att ge ett slutligt
svar; som redan de inledande raderna om den elementära kommunikationsmodellen
visar finns det fler saker än händelseutvecklingen som påverkar människors bilder av
medier.
231