Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Lennart Nilsson
I skattefrågan finns det liksom i hela Sverige en mycket klar övervikt för att sänka
skatterna i de tre undersökta länen. Bland alla partiers sympatisörer i storlänen finns
det också fler som vill sänka skatterna än som är emot en skattesänkning. Det enda
undantaget utgör v-sympatisörerna i Stockholms län. Om en skattesänkning relateras
till servicen är det emellertid en klar övervikt för att höja kommunal-/landstingsskatten
hellre än att minska servicen och i Skåne och Västra Götaland är det bara m-sympatisörerna
som motsätter sig en skattehöjning om det innebär en sänkning av servicenivån.
För Stockholms län och hela Sverige saknas uppgifter.
Det finns också ett starkt samband mellan synen på den offentliga sektorn och
inställningen till att höja skatten. Personer som vill minska den offentliga sektorn är
mer benägna att inte vilja höja/sänka skatterna och personer som inte vill minska den
offentliga sektorn är i större utsträckning beredda att höja skatterna. Detta sam band
gäller också inom partierna. I det följande skall ställningstagandet i dessa två avseenden
kommenteras för Skåne och Västra Götaland, där det föreligger data för år 2001.
Hösten 2001 var både skåningar och västsvenskar benägna att genomföra en
höjning av landstings/kommunalskatten för att undvika nedskärningar av offentlig
service. Hälften av de svarande med en bestämd uppfattning ansåg att man inte skulle
minska den offentliga sektorn och höja kommunal/landstingskatten. Omvänt mot -
satte sig närmare 20 procent en skattehöjning men ville minska den offentliga sektorn.
Av övriga ville knappt 20 procent både höja skatten och minska den offentliga sektorn
medan drygt 10 procent, varken ville göra det ena eller det andra. Innan den ökade
utdebiteringen i Västra Götalandsregionen 2001 var stödet för en skattehöjning större.
Partiernas sympatisörer intar också i detta avseende sina positioner på vänsterhögerskalan
och avstånden dem emellan är stora. Både i Skåne och i Västra Götaland
var det ca två tredjedelar av v-, s- och mp-sympatisörerna med en bestämd åsikt som
inte vill minska den offentliga sektorn men hellre höja kommunal/landstingsskatten
och bland moderater med en bestämd uppfattning är det knappt 50 procent som
hade åsikten att man inte skall höja kommunal/landstingsskatten men minska den
offentliga sektorn.
Den offentliga sektorn, skatterna och privatisering utgör centrala frågor i den
politiska debatten och medborgarnas åsikter struktureras i hög grad av ideologi och
partisympati. För de politiska partierna har de också varit viktiga frågor på den
politiska agendan i beslutande församlingar och i den interna diskussionen inom
partierna. I Västra Götalandsregionen har skattefrågan varit direkt avgörande för
”regeringsbildningen”.
I de andra storlänen har ”regeringarna” valt andra strategier för att hantera den
bristande balansen i ekonomin eller valt att skjuta problemet framför sig. I Stockholms
läns landsting ifrågasätts de statliga spelreglerna för verksamhetens bedrivande. Det
uttalade syftet är att få till stånd en ändring av skatteutjämningssystemet för att den
vägen tillföra nya resurser. Det innebär att man inte lever upp till kravet på självstyre
i betydelsen att göra en avvägning mellan resurser och uppgifter utan eftersträvar att
påverka rikspolitiken och därmed förutsättningarna för att bedriva den egna
verksamheten.
66