Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Sören Holmberg och Lennart Weibull
För att ändå kunna få en bild vad som kan påverka det allmänna institutionsförtroendet
har vi delat in svarspersonerna i sådana som har ett relativt sett lägre respektive
relativt sett högre förtroende. I praktiken har vi skiljt ut fem jämstora grupper – den
femtedel som har det relativt lägsta förtroendet, den femtedel som har ett medellågt
förtroende, den femtedel som ligger i mitten, den femtedel som har ett medelhögt
förtroende och den femtedel som har det relativt högsta förtroendet.
Om vi först väljer att ta fram de två extremerna – de femtedelar som har relativt
sett lägst respektive högst förtroende visar det sig att de visserligen som väntat skiljer
sig åt i nivå när det gäller förtroendet för de enskilda institutionerna men att de liknar
varandra i rangordning (tabell 7). Av de fem institutioner som åtnjuter högst värden
i respektive grupp är tre desamma: polisen, sjukvården och radio-TV; av de första tio
är åtta gemensamma. En närmare granskning visar dock att det är de politiska
institutionerna som kommer något lägre bland personer med lågt förtroende. Att ha
högt institutionsförtroende, givet de sjutton institutioner som här analyseras, innebär
att ha ett högt politiskt förtroende.
Tabell 7 Förtroendets extremer: de tio institutioner som har högst förtroende
(procentandel med åtminstone ganska högt förtroende för respektive
institution)
Den femtedel av allmänheten som har
lägst generellt samhällsförtroende
Den femtedel av allmänheten som har
högst generellt samhällsförtroende
Sjukvården 27% Polisen 92%
Kungahuset 26% Domstolarna 89%
FN 26% Sjukvården 88%
Radio-TV 24% Universitet/högskolor 86%
Polisen 24% Radio-TV 83%
Universitet/högskolor 22% Kungahuset 81%
Domstolarna 14% Regeringen 81%
Grundskolan 13% FN 79%
Dagspressen 10% Riksdagen 78%
Bankerna 9% Grundskolan 75%
Regeringen 9%
Kommentar: Se texten.
Nästa fråga är i vad mån det generella samhällsförtroendet varierar mellan olika grup -
per. En översikt finns i tabell 8. Den skall läsas så att det bland samtliga svarspersoner
finns 20 procent med lågt och 18 procent med högt förtroende. Bland män är andelen
med lågt förtroende 23 och bland kvinnor 17 procent, andelen med högt förtroende
är bland män 15 och bland kvinnor 20 procent. Tendensen är således att kvinnor har
ett generellt högre institutionsförtroende än män. I tabellen kan på motsvarande sätt
förtroendeskillnader utläsas med hänsyn till ålder, utbildning, social klass, politiskt
intresse, partisympati mm.
52