Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Partierna väljer sina väljare
tioner om partikon kur rens och väljar bete ende blir ofta skruvade: det är väl ingen
som tror på att väns ter partiet och social demo kra terna skulle vinna på att för söka
överträffa var andra i ideo logisk vänsterextremitet i kon kurrens om var and ras välja re.
Och om de viktiga mitten väl jar na, som står varken till vänster eller höger, för mår
den direktionala åsikts röst nings teo rin inte ge några som helst pre dik tioner om
partipreferenser. Lägg därtill över tygande bevisning om att svenska väljare visst förmår
att uppfatta också mycket små nyan ser i partiernas vänster-höger positioner. Även
små förändringar av partipositioner får alltid ome del bart genomslag bland väl jar na.
Som ryggrad i partisystemet har vänster-höger dimen sionen onek ligen uni ka
egenskaper och är i många avseenden så mycket mer än en ”simpel” åsiktsdimension.
Kanske är det i så fall orättvist att applicera den direktionala åsikts r öst nings modellen
på ett fenomen som den inte utger sig för att kunna förklara.
Men hur är det då med andra åsiktsdimensioner än vänster-höger? Vilka partier
intar för del akti ga flankpositioner i olika sakfrågor inför årets val? I figur 2 redo visas
en omfat tande ana lys av parti sym pati sö rer nas genomsnittliga positioner i alla de
sak frå gor som frågades om i 2001 års SOM-under sök ning. Respondenterna fick ta
ställ ning till om de olika förslagen var ”mycket bra”, ”ganska bra”, ”varken bra eller
då ligt”, ”ganska dåligt” eller ”mycket dåligt”. De olika sak frågeåsikterna har rang -
ordnats efter hur starkt samband de har med parti sympati: ju star kare samband desto
större är sannolikheten för att sakfrågan skall kun na användas för kampanjstrategiska
ändamål i sam band med 2001 års val. Listan av sak fråge åsikter är för stås inte
uttömmande, men spänner ändå över en rad viktiga områden vid sidan av vänsterhöger.
Hit hör exempelvis gröna miljöfrågor, vita etik- och moral frå gor, flyk tingoch
invandrarfrågor, landsbygdsfrågor, EU-frågor, utrikes- och säker hets poli tiska
frå gor och jämställdhetsfrågor. Notera att vi här inte har till gång till infor ma tion om
parti er nas faktiska positioner längs åsiktsdimensionerna, utan endast parti sympatisörer
nas posi tioner.
De mest utslagsgivande åsiktsdimensionerna i analysen är klassiska vänsterhöger
frågor om offentlig sektor, skatter och olika former av privatiseringar. Längs
dessa åsikts dimen sio ner reproduceras den traditionella rangordningen av partierna.
Vänsterpartiets och moderaternas sympatisö rer har de klart mest pregnanta åsikterna
i dessa sakfrågor. Enligt den direk tionala åsikts röst nings modellen har vänster partiet
och moderaterna allt att vinna på att fortsätta basu nera ut sina huvud bud skap i
renodlade vänster-högerfrågor. Det finns visser ligen en extre mi tets gräns inbyggd i
den direktionala modellen som, om den passeras, inne bär en sjun kande sanno likhet
för elektoral framgång. Att tydlighet har potential att dra till sig välja re kan man
fi nna stöd för i det faktum att det är just dessa båda partier som har nått stora
fram gångar under 1990-talet i politiskt oerfarna väljargrupper, som t ex förstagångsväljare.
Miljöpartiet kan vara ett hot mot vänsterpartiet i enstaka vänster-högerrelaterade
frågor. Miljö partiets sympatisörer har t ex en lika positiv uppfattning till frågorna
om arbets tids för kort ning och sex timmars arbetsdag som v-sympatisörerna. Med
95