Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Flernivådemokrati och välfärdspolitik
akutsjukhus fanns det en klar majoritet för bland mp, v, s och c, en svag övervikt för
bland fp och kd och en övervikt emot bland m år 2000. I denna nya fråga om
”stopplagstiftning” var samtliga partiers sympatisörer, utom kd:s, något mindre
positiva ett år senare.
Figur 2
Svenska folkets inställning till privatisering inom sjukvård, skola och
äldreomsorg samt skatter 1987-2001 (balansmått)
60
50
40
53
55
57
30
20
10
0
-10
-20
-30
-40
-50
33
28
9
13
24
15
19
11
8
6
1
-5
1
-6
-3
-9
-9
-11
-17
-13
-19
-22
-24
-25 -24
-21
-22
-31 -32
-28
-23
-27
-27
-32
-32
-31
-33
-31
-32
-37 -35
-37
-43 -43
-40
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001
Bedriva mer av sjukvården i privat regi Öka antalet privatskolor (1987–1996)
Sänka skatterna (1999-2001)
Låta privata företag svara för äldreomsorg
Satsa mer på friskolor (1997–2001) Höja skatterna hellre än att minska den offentliga servicen (1994–1998)
Förhindra företag med vinstsyfte att driva akutsjukhus (2000-2001)
Kommentar: Förslagens formulering framgår av fi guren. Balansmåttet anger andelen för minus
andelen emot respektive förslag.
I frågorna om privatisering av skola, omsorg och vård utkristalliseras år 2000-2001
ett huvudmönster med v- och s- sympatisörerna klart emot privatiseringar och
m-sympatisörerna övervägande för medan övriga partiers sympatisörer placerar sig
mellan de två positionerna i varierande grupperingar. Medborgarnas attityder till
privatisering är främst en fråga om ideologi och inte en fråga om missnöje med
offentlig service (Nilsson 2001).
I alla tider och i alla länder har människor klagat över skatter och andra pålagor.
Skatterevolter har brutit ut och protestpartier har bildats. Det finns emellertid inget
entydigt samband mellan skattenivå och skatteprotest. I välfärdsstater med en utbyggd
service och omfattande transfereringar till hushållen är medborgarnas syn på avväg -
ningen mellan betalningen i form av skatter och vad staten ger människorna central
(Peters 1991). Svenska folkets inställning till skatterna har kartlagts i ett fl ertal
undersökningar under efterkrigstiden. Svenskarna har visserligen allmänt sett ansett
att skatterna är för höga; framför allt gällde det marginalskatterna före den stora
63