Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

En global fördelningspolitik?
förslag att minska u-hjälpen åren 1996 och 1997 till 22 procent 2001. Andelen
personer som anser att det är ett bra förslag att minska u-hjälpen har minskat
med två procentenheter jämfört med föregående år. År 1988 utmärker sig som ett
ovanligt år i den befintliga tidsserien, då andelen personer som var positiva till att
minska u-hjälpen uppgick till endast 16 procent.
Opinionsbalansen är +24, vilket innebär att det idag finns en övervikt biståndspositiva
i den svenska opinionen. Opinionsbalansen har alltså ökat kraftigt jämfört
med de negativa nivåer som fanns åren 1996 och 1997 då balansmåttet var -6
respektive -7, men har långt kvar till toppnoteringen på +38 från 1988.
Hur kan vi förklara den aggregerade opinionens förändring över tid i u-hjälpsfrågan?
Det vi sett i tidigare studier är att det finns ett tydligt samband mellan generell
ekonomisk utveckling och biståndsopinionen. 3 I svårare ekonomiska tider, då
arbetslösheten stigit och tilltron till den ekonomiska utvecklingen varit låg, har
andelen biståndspositiva minskat. På motsvarande sätt har en positiv ekonomisk
utveckling och ljusa framtidsprognoser för samhällsekonomin lett till en ökad
andel biståndspositiva.
Det vi sett i Sverige det senaste året har varit en osäker ekonomisk utveckling.
Antalet varsel ökade under 2001, börsens utveckling var negativ och ekonomiska
prognoser pekade i riktning mot minskad ekonomisk tillväxt. Många förutspådde
en ökad påfrestning på västerländska ekonomier som ett resultat av terrorattackerna
och kriget i Afghanistan. Allt detta har bidragit till en mer pessimistisk ekonomisk
bild. Kort sagt fanns tecken på en minskad tilltro till den svenska ekonomin bland
medborgarna hösten 2001. 4
I det perspektivet är det något förvånande att opinionen förblivit stabil. Det som
möjligen kan bidra till att förklara att opinionen inte blivit mer biståndsnegativ
är osäkerhetsfaktorn i den ekonomiska utvecklingen och att partierna är oense om
verklighetsbeskrivningen. Regeringen vill framhålla de positiva effekterna efter
budgetsaneringen, medan den borgerliga oppositionen menar att indikatorer på
tillväxt, arbetslöshet och sysselsättningsgrad är negativa.
En alternativ tolkning av stabiliteten i u-hjälpsopinionen är att den internationella
dagordningsförändringen motverkat eventuella effekter från ett kärvare ekonomiskt
läge. Fattigdomsfrågor och biståndsfrågor har diskuterats i det internationella
offent liga samtalet, både i anslutning till terrorattackerna och som en egen viktig
sakfråga.
Biståndsfrågan – en fråga med politiseringspotential?
Generellt sett tar partierna sällan strid i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.
Sak frågor av det slaget präglas istället av en hög grad av konsensus och väljarna
har därför sällan några tydliga alternativ att ta ställning till. Vissa utrikes- och
säkerhetspolitiska frågor har dock större potential än andra att användas av partierna
för att profilera sig ideologiskt. Det gäller bland annat så kallade internationalistiska
391