Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Femton år av arbetslöshet
Figur 3 Andel som bedömer arbetslöshetspolitiken som dålig 1998-2001
(procent)
70
60
50
56
47
41
40
33
30
20
10
0
1998 1999 2000 2001
Kommentar: Procenttalen visar andelen som på en femgradig skala från mycket bra till mycket
dålig angett att den politik som bedrivs i Sverige när det gäller arbetslösheten är mycket eller ganska
dålig.
I det följande skall ett begränsat försök att förklara uppgången i helhetsbedömningen
av regeringens insatser företas. För det första kan nedgången i bedömningen av
arbetslöshetspolitiken ha kompenserats med råge av en uppgång i medborgarnas
bedömningar av andra politikområden. För det andra kan det vara så att den vikt
olika politiska sakområden har för medborgarna har ändrats. För att analysera den
senare frågan kommer jag inte använda den subjektiva viktighetsbedömningen, där
medborgarna själva anger vilka områden som är viktiga, utan resultaten från en analys
av den effekt nöjdheten med olika konkreta politikområden har på bedömningen av
regeringen som helhet hos medborgarna. Förklaringsförsöket kommer att begränsas
till en jämförelse mellan år 2000 och år 2001. Men låt oss nu ta oss an den första
frågan och se hur medborgarnas bedömningar av olika politikområden har förändrats
de senaste åren.
Det omedelbara intrycket av tabell 3 är att resultaten är rätt stabila över tid. Såväl
nivåerna på missnöjet samt inom vilka områden det finns tycks relativt likartat de
båda åren. Ökat missnöje med politiken kan dock skönjas inom vissa områden,
exempelvis Sveriges ekonomi, jämställdheten, arbetslösheten och möjligen även
företagens villkor. Ett problem för jämförelser av medborgarnas nöjdhet med olika
politikområden år 2000 och år 2001 är tillägget av ingen-uppfattningalternativet år
299