Hela boken - SOM-institutet - GÃ¶teborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

Institutionsförtroende aktiehandlar, personer som prenumererar på en morgontidning har större förtroende för dagspress än de som saknar tidning i hushållet, fackligt aktiva värderar facket högre än icke-aktiva, tjänstemän i stora företag har högre förtroende för storföretag, kyrkobesökare har högre förtroende för Svenska kyrkan och partimedlemmar är något mindre misstrogna till partierna än alla vi andra. På andra områden finns motsvarande tendenser, t ex att personer som är berörda av sjukvård också värderar sjukvårdens kvalitet högre (Nilsson, 1993). Mycket av förtroendeförändringarna på makronivå genom åren kan tolkas i termer av berördhet. Det gäller inte minst det vi har kallat den elektorala cykeln i samhälls - förtroendet. Att förtroendemätningarna på hösten varje valår har givit förhöjda förtroendesiffror har i detta perspektiv sin naturliga bakgrund i att de politiska institutionerna då berör flest medborgare. Den långsiktiga nedgången i förtroendet för de politiska institutionerna kan på samma sätt ses som ett uttryck för att färre känner sig berörda, något som även kan utläsas av det sjunkande valdeltagandet (SOU 1999:132). Vad som är svårare att förklara är att valårseffekten inte bara gäller politiska institu - tioner. Visserligen ökar förtroendet för riksdag och regering klart över genomsnittet, men också förtroendet för institutioner som kallats samhällsbevarande tenderar att öka under valår. En rimlig tolkning kan vara att medborgarna påminns om de politiska institutionernas möjligheter, vilket i sin tur utlöser förhoppningar om framtiden. I Misztals perspektiv skulle det här handla om ett opinionsklimat som stimulerar förtroende. Också samhällen kan genom sina institutioner stimulera samhällsförtroende mer eller mindre, och t ex förstärka värden som solidaritet (Misztal, 1996:100; jfr Liedman, 1999). Den långsiktiga förtroendenedgången illustrerar faran i att det nya höghastighetssamhället tappar känslan för avståndets roll. Stora enheters administrativa och ekonomiska fördelar kan komma att köpas på bekostnad av förankringen hos medborgare och anställda. Utvecklingen inom EU och globaliseringen av ekonomin är exempel på områden där gapet mellan beslutsfattare och allmänheten snabbt växer. Det är här respekten för de många människorna ställs på sin spets. Ett minskat medborgarförtroende innebär uppenbara risker för den politiska demokratin. Det känns tragiskt att det måste till ett terrordåd som det i USA för att vi skall påminnas om att demokrati och politik hör ihop och att de bägge vilar på förtroende. Samtidigt är våra resultat hoppfulla. När det krisade till sig steg förtroendet för politikens demokratiska institutioner. Det kunde gått åt andra hållet, som i många europeiska länder på 1930-talet. Men det gjorde det inte. Noter 1 I sin framställning om trovärdighet tycks Rolf Hedqvist (2002) helt ha missat det senare perspektivet. Redan av orden torde dock framgå att trovärdighet är en egenskap som tillskrivs en sändare, medan förtroende och tillit är egenskaper hos mottagare (jfr Elliot, 1997). 55
Sören Holmberg och Lennart Weibull 2 Fr o m 1999 ingår bedömningen av samtliga samhällsinstitutionerna i båda de nationella SOM-undersökningarna. Detta ger 2001 ett totalt antal svarande på 3315. 3 Det bör understrykas att balansmåttet går mellan -100 och +100 och alltså omfattar 200 balansmåttsenheter. 4 De s k Malexandermorden på två poliser som skedde under samma tid som undersökningen genomfördes hösten 1999. Referenser Börjesson, Britt, Weibull, Lennart (1990) Förtroendeklyfta? Allmänhetens syn på sam - hälls institutioner, medier och journalistik. Stockholm: Svensk Information Medie - center Elliot, Maria (1997) Förtroendet för medierna. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Hedqvist, Rolf (2002) Trovärdighet – en förutsättning för förtroende. Stockholm, Styrelsen för psykologiskt försvar. Holmberg, Sören (1993) Partierna tycker vi bäst om i valtider. I Holmberg, S, Weibull, L (red) Vägval. Göteborg, SOM-institutet vid Göteborgs universitet Holmberg, Sören, Weibull, Lennart (1996) Föränderligt förtroende. I Holmberg, S, Weibull, L (red) Mitt i nittiotalet. SOM-insitutet, Göteborgs universitet Holmberg, Sören, Weibull, Lennart (1997) Förtroendets fall. I Holmberg, S, Wibull, L (red) Ett missnöjt folk. SOM-insitutet, Göteborgs universitet Holmberg, Sören, Weibull, Lennart (1998) Förskingrat förtroende. I Holmberg, S, Weibull, L (red) Opinionssamhället. Göteborg: SOM-Insitutet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet Holmberg, Sören, Weibull, Lennart (1999) Förnyat förtroende? I Holmberg, S, Weibull, L (red) Ljusnande framtid. Göteborg: SOM-Insitutet, Göteborgs univer - sitet Listhaug, Ola, Wiberg, Matti (1995) Confidence in Political Institutions. I Klinge - mann, H-D, Fuchs, D (Eds.) Citizens and the State. Oxford-New York, Oxford University Press Luhmann, Niklas (1989) Vertrauen. Ein Mechanismus der Reduktion sozialer Komplexi - tät. Stuttgart: Ferdinand Enke Verlag Misztal, Barbara (1996) Trust in Modern Societies. Cambridge: Polity Press Nilsson, Lennart (1993) Service och boende i Västsverige. I Nilsson, L (red) Västsvensk opinion. Göteborg: SOM-Institutet, Göteborgs universitet Nilsson, Lennart (2002) Flernivådemokrati i förändring. Göteborg: SOM-Institutet, Göteborgs universitet 56
Page 1 and 2:
Det våras för politiken Trettiotv
Page 3 and 4:
Redaktörer: Sören Holmberg och Le
Page 5 and 6: Jan Strid Radiolyssnandet 2001 - en
Page 8 and 9: Förord FÖRORD Det våras för pol
Page 10 and 11: Det våras för politiken DET VÅRA
Page 12 and 13: Det våras för politiken 2001. Ock
Page 14 and 15: Det våras för politiken Samhälls
Page 16 and 17: Det våras för politiken andelen s
Page 18 and 19: Det våras för politiken Figur 4 N
Page 20 and 21: Det våras för politiken Figur 5 P
Page 22 and 23: Det våras för politiken Medeltal
Page 24 and 25: Det våras för politiken Han var e
Page 26 and 27: Det våras för politiken Figur 6 M
Page 28 and 29: Tabell 5 Andel av svenska folket so
Page 30 and 31: Det våras för politiken Tabell 6
Page 32 and 33: Det våras för politiken När det
Page 34: Ett år i politiken
Page 37 and 38: Sören Holmberg och Lennart Weibull
Page 51 and 52: 50 Tabell 6 Mycket eller ganska hö
Page 55: Sören Holmberg och Lennart Weibull
Page 60 and 61: Flernivådemokrati och välfärdspo
Page 74: Flernivådemokrati och välfärdspo
Page 77 and 78: Sören Holmberg Figur 1 Svenska fol
Page 79 and 80: Sören Holmberg Tabell 1 Sambandet
Page 81 and 82: 80 Figur 3 Svenska folket placerar
Page 83 and 84: Sören Holmberg Tabell 3 Partisympa
Page 86 and 87: Partierna väljer sina väljare PAR
Page 88 and 89: Partierna väljer sina väljare av
Page 90 and 91: Partierna väljer sina väljare Bla
Page 92 and 93: Partierna väljer sina väljare Fyr
Page 94 and 95: Partierna väljer sina väljare Med
Page 96 and 97: Partierna väljer sina väljare tio
Page 98 and 99: Partierna väljer sina väljare Fig
Page 100 and 101: Partierna väljer sina väljare Fig
Page 102 and 103: Partierna väljer sina väljare Fol
Page 104 and 105: Tabell 5 Andel som anser att olika
Page 106 and 107:
Partierna väljer sina väljare kom
Page 108:
Partierna väljer sina väljare Osc
Page 111 and 112:
Maria Oskarson och Helena Rohdén S
Page 113 and 114:
Maria Oskarson och Helena Rohdén i
Page 115 and 116:
Maria Oskarson och Helena Rohdén
Page 117 and 118:
Maria Oskarson och Helena Rohdén
Page 119 and 120:
Maria Oskarson och Helena Rohdén F
Page 121 and 122:
Maria Oskarson och Helena Rohdén P
Page 123 and 124:
Maria Oskarson och Helena Rohdén o
Page 125 and 126:
Maria Oskarson och Helena Rohdén v
Page 127 and 128:
Maria Oskarson och Helena Rohdén O
Page 129 and 130:
Martin Brothén Förtroendet för r
Page 131 and 132:
Martin Brothén Från tidigare stud
Page 133 and 134:
Martin Brothén Tabell 2 Medborgarn
Page 135 and 136:
Martin Brothén Figur 2 Procent 45
Page 137 and 138:
Martin Brothén Tabell 3 Medborgare
Page 139 and 140:
Martin Brothén 8 Det kan noteras a
Page 141 and 142:
Martin Brothén Burton, S. & Blair,
Page 144 and 145:
Nytt klimat för miljöpolitiken? N
Page 146 and 147:
Nytt klimat för miljöpolitiken? T
Page 148 and 149:
Nytt klimat för miljöpolitiken? m
Page 150 and 151:
Nytt klimat för miljöpolitiken? V
Page 152 and 153:
Nytt klimat för miljöpolitiken? R
Page 154 and 155:
Nytt klimat för miljöpolitiken? o
Page 156 and 157:
Nytt klimat för miljöpolitiken? m
Page 158 and 159:
Medborgarnas demokratiuppfattningar
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Medborgarna och den medialiserade p
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192:
Ett år med medierna
Page 195 and 196:
Therese Eriksson exempelvis deras f
Page 197 and 198:
Therese Eriksson förändringar är
Page 199 and 200:
Therese Eriksson Definitionen av re
Page 201 and 202:
Therese Eriksson I tabell 3 kan vi
Page 203 and 204:
Therese Eriksson Under de senaste f
Page 205 and 206:
Therese Eriksson Men det är allts
Page 207 and 208:
Therese Eriksson Tabell 6 Kvällsti
Page 209 and 210:
Therese Eriksson I framtida läsvan
Page 212 and 213:
Radiolyssnandet 2001 - en uppdateri
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
TV-tittarnas programpreferenser och
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230:
Page 233 and 234:
Lennart Weibull Mätningen av medie
Page 235 and 236:
Lennart Weibull Nilsson, 2002). Ten
Page 237 and 238:
Lennart Weibull Svarsmönstret kan
Page 239 and 240:
Lennart Weibull Också i fråga om
Page 241 and 242:
Lennart Weibull I diskussionen av m
Page 243 and 244:
Lennart Weibull Könsskillnaderna
Page 245 and 246:
Lennart Weibull Djerf-Pierre, Monik
Page 247 and 248:
Annika Bergström Figur 1 Tillgång
Page 249 and 250:
Annika Bergström större utsträck
Page 251 and 252:
Annika Bergström Som det ser ut id
Page 253 and 254:
Annika Bergström på skolor och ar
Page 255 and 256:
Annika Bergström har fått upp ög
Page 257 and 258:
Annika Bergström allt både lägre
Page 259 and 260:
Annika Bergström 11 Bergström (20
Page 261 and 262:
Lowe Hedman inne i en konsolidering
Page 263 and 264:
Lowe Hedman i månaden som bland mi
Page 265 and 266:
Lowe Hedman Tabell 2 Internetanvän
Page 267 and 268:
Lowe Hedman Närmare hälften av de
Page 269 and 270:
Lowe Hedman Vilka läser tidningar
Page 271 and 272:
Lowe Hedman Vem läser vad på nät
Page 273 and 274:
Lowe Hedman De fyra grupperna skilj
Page 275 and 276:
Lowe Hedman Hedman, Lowe, ”Långs
Page 277 and 278:
Stina Bengtsson som menar att denna
Page 279 and 280:
Stina Bengtsson strukturerat vardag
Page 281 and 282:
Stina Bengtsson Tabell 3 Andel av f
Page 283 and 284:
Stina Bengtsson ramar för mer kost
Page 285 and 286:
Stina Bengtsson Tabellen visar en s
Page 287 and 288:
Stina Bengtsson som ansågs som en
Page 289 and 290:
Stina Bengtsson Noter 1 D v s den s
Page 292:
Ett år av samhällsfrågor
Page 295 and 296:
Johan Martinsson hur de tänker pol
Page 297 and 298:
Johan Martinsson och att den de sen
Page 299 and 300:
Johan Martinsson Det visar sig allt
Page 301 and 302:
Johan Martinsson 2001. Detta svarsa
Page 303 and 304:
Johan Martinsson förändringar i d
Page 305 and 306:
Johan Martinsson Redan av figur 2 k
Page 307 and 308:
Johan Martinsson Som exempel kan n
Page 310 and 311:
Socialt kapital - ett genombrott f
Page 312 and 313:
Page 314 and 315:
Page 316:
Page 319 and 320:
Monika Djerf-Pierre och Birgitta Ni
Page 321 and 322:
Page 323 and 324:
Page 325 and 326:
Page 327 and 328:
Page 329 and 330:
Page 332 and 333:
Allt jämnare på kärnkraftsfronte
Page 334 and 335:
Page 336 and 337:
Page 338 and 339:
Page 340 and 341:
Kärnavfall KÄRNAVFALL PER HEDBERG
Page 342 and 343:
Kärnavfall AKA-utredningen och det
Page 344 and 345:
Kärnavfall Tabell 3 Svenska folket
Page 346 and 347:
Kärnavfall Tabell 5 Andel negativa
Page 348 and 349:
Kärnavfall Resultaten visar att de
Page 350 and 351:
Kärnavfall 2001, kan vi emellertid
Page 352 and 353:
Synen på industrisamhället SYNEN
Page 354 and 355:
Synen på industrisamhället Drygt
Page 356 and 357:
Synen på industrisamhället Tabell
Page 358 and 359:
Synen på industrisamhället Det fi
Page 360 and 361:
Synen på industrisamhället Av mil
Page 362 and 363:
De studerande och biblioteken DE ST
Page 364 and 365:
De studerande och biblioteken Bibli
Page 366 and 367:
De studerande och biblioteken stort
Page 368 and 369:
De studerande och biblioteken Figur
Page 370 and 371:
De studerande och biblioteken att f
Page 372 and 373:
De studerande och biblioteken Tabel
Page 374 and 375:
De studerande och biblioteken med
Page 376 and 377:
De studerande och biblioteken utbil
Page 378 and 379:
Samarbete och ökat förtroende SAM
Page 380 and 381:
Samarbete och ökat förtroende Tab
Page 382 and 383:
Samarbete och ökat förtroende Nä
Page 384 and 385:
Samarbete och ökat förtroende har
Page 386:
Samarbete och ökat förtroende Pro
Page 390 and 391:
En global fördelningspolitik? EN G
Page 392 and 393:
En global fördelningspolitik? för
Page 394 and 395:
En global fördelningspolitik? Tabe
Page 396 and 397:
En global fördelningspolitik? Pers
Page 398 and 399:
Våren dröjer i EU-politiken VÅRE
Page 400 and 401:
Våren dröjer i EU-politiken Figur
Page 402 and 403:
Tabell 1 Uppfattning om konsekvense
Page 404 and 405:
Våren dröjer i EU-politiken Hade
Page 406:
Våren dröjer i EU-politiken När
Page 409 and 410:
Lennart Weibull och Lennart Nilsson
Page 411 and 412:
Page 413 and 414:
412 Tabell 2 Andelen som bedömer t
Page 415 and 416:
Page 417 and 418:
Page 419 and 420:
Ulf Bjereld Sverige ska ansluta sig
Page 421 and 422:
Ulf Bjereld Tabell 3 Svenska folket
Page 423 and 424:
Ulf Bjereld stater” samt 70 proce
Page 426:
Ett vanligt år
Page 429 and 430:
Donald Granberg it changed, the cha
Page 431 and 432:
Donald Granberg The data can be use
Page 434 and 435:
Umgänge över generationerna UMGÄ
Page 436 and 437:
Umgänge över generationerna av de
Page 438 and 439:
Umgänge över generationerna på m
Page 440 and 441:
Umgänge över generationerna fem i
Page 442 and 443:
En vanlig dag: om vardagsaktivitet
Page 444 and 445:
Page 446 and 447:
Page 448 and 449:
Page 450 and 451:
Page 452 and 453:
Page 454:
Page 458 and 459:
Den nationella SOM-undersökningen
Page 460 and 461:
Page 462 and 463:
Page 464 and 465:
Page 466 and 467:
Page 468 and 469:
Page 470 and 471:
Page 472 and 473:
FÖRFATTARNA Kent Asp, professor vi
Page 474:
Johan Martinsson, fil kand, är dok
Page 477 and 478:
Publik- och utbudsanalys Sveriges T
Page 480 and 481:
SAMHÄLLE OPINION MASSMEDIA 2001 IN
Page 484 and 485:
SAMHÄLLE OPINION MASSMEDIA 2001 G
Page 486 and 487:
VI BÖRJAR MED DIN MASSMEDIEANVÄND
Page 488 and 489:
Fråga 10 Vilken eller vilka frågo
Page 490 and 491:
Fråga 21 I debatten om demokratin
Page 492 and 493:
Fråga 29 Allmänt sett, hur stort
Page 494 and 495:
Fråga 36 Hur ställer Du Dig till
Page 496 and 497:
Fråga 42 Vad anser Du om följande
Page 498 and 499:
Fråga 52 Nedanstående lista omfat
Page 500 and 501:
TEKNIKINNEHAV OCH INTERNET ________
Page 502 and 503:
Fråga 66 Är Du medlem i Svenska K
Page 504 and 505:
Fråga 72 Vilken är Din uppfattnin
Page 506 and 507:
Fråga 82 Är Du man eller kvinna?
Page 508 and 509:
Fråga 100 Du som för närvarande
Page 511 and 512:
SAMHÄLLE OPINION MASSMEDIA Samhäl
Page 513 and 514:
___________________________________
Page 515 and 516:
Fråga 5 Har Du själv funderat på
Page 517 and 518:
Fråga 14 Man talar ibland om att p
Page 519 and 520:
Fråga 23 Nedan återfinns ett anta
Page 521 and 522:
Fråga 32 Vilken TV-kanal tycker Du
Page 523 and 524:
EU:S TOPPMÖTE I GÖTEBORG I JUNI 2
Page 525 and 526:
TEKNIKINNEHAV OCH INTERNET ________
Page 527 and 528:
FRITID ____________________________
Page 529 and 530:
Fråga 66 Hur ofta har Du under de
Page 531 and 532:
Fråga 77 Har Du egna barn och i s
Page 533 and 534:
Fråga 93 Är Du medlem i någon fa
Page 535:
ETT STORT TACK FÖR DIN MEDVERKAN!
Page 538 and 539:
ISSN 0284-4788 SOM-INSTITUTETS RAPP
Page 540 and 541:
SOM-rapport nr 18 Holmberg, Sören
show all

Hela boken - SOM-institutet - GÃ¶teborgs universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?