Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Medborgarna och den medialiserade politiken
MEDBORGARNA OCH DEN
MEDIALISERADE POLITIKEN
BENGT JOHANSSON
D
et moderna samhället beskrivs vanligen som ett informationssamhälle, där
massmedierna spelar en allt viktigare roll för hur vi uppfattar verkligheten.
Världen har blivit mer informationsrik och de massmediala bilderna anses avgörande
för hur vi orienterar oss i omvärlden – vare sig det rör vilka filmer man bör se, vilka
kläder vi ska ha på oss, vilka bilar som har god kvalitet eller vilka politiska förslag som
är på samhällets dagordning. Inom politisk kommunikation talar man om politikens
medialisering som ett uttryck för detta medieberoende. Medborgarna har blivit mer
beroende av massmedier för att kunna orientera sig politiskt och politiker tvingas
anpassa sig till mediernas logik för att nå ut. Massmedierna blir därmed i princip den
enda arena där politiker och medborgare möts (Thompson 1995, Mancini och
Swanson 1996).
Mediernas betydelse för människors uppfattning om politik är dock inte självklar.
Medieforskningen har under ett drygt halvsekel försökt klargöra vilken betydelse
medierna har för hur människor uppfattar verkligheten. Mot bakgrund om vad som
sagts om medierna som den moderna politikens bakgrundsväv kunde man förvänta
sig att medierna har dramatiska effekter på människors syn på politik. Men mer än
50 års medieforskning har visat att massmediernas påverkan på människor är villkorad
av många andra faktorer, som både kan relateras till den sociala omgivningen och
individuella egenskaper hos mottagarna. Massmedierna påverkar och är centrala för
hur vi uppfattar verkligheten, men det är inte så enkelt som att människors
verklighetsuppfattning är en avspegling av mediernas bild av verkligheten (De Fleur
och Ball-Rokeach 1984, Asp 1986, McQuail 1994, Livingstone 1996).
Men hur uppfattar medborgarna själva mediernas betydelse? Tror människor på
medieeffekter och tror de att de själva påverkas? Forskningen om föreställningar av
massmediers påverkan har framför allt förts inom ett forskningsfält som kallas tredjepersonseffekter.
Tredje persons effek ter innebär att man tror att andra män ni skor
påverkas mer än man själv av medier nas innehåll. Tredje persons effek ter leder dess -
utom till att man överdriver effekterna av mediernas innehåll och nyheter som är
ofördelaktiga för en själv anses ha allra störst påverkan. Forskningen har också visat
att faktorer såsom personligt enga ge mang i en fråga eller expertkunskap (eller snarare
upp levd expertkunskap) är viktiga för kla rings faktorer till varför man tenderar att
göra denna åtskillnad mellan sig själv och andra (McLeod m fl 2001, Johansson 2000).
Forskningen inom detta fält är till stor del amerikansk och har i första hand rört
effekterna av socialt oaccepterat eller kontroversiellt medieinnehåll, och då särskilt
177