Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Therese Eriksson
I tabell 3 kan vi urskilja två läsvanegrupper; en som ligger en bit under genomsnittet
och en som ligger lite över. Unga (15-29 år), ensamstående och arbetare är grupper
som ligger under genomsnittet medan äldre delen av befolkningen (50-75 år) samt
högre tjänstemän och akademiker ligger över. För att göra siffrorna än mer intressanta
kan vi gå ytterligare ett steg och dela in grupperna utifrån aspekter som tid, intresse/
behov och resurser (kompetens). Ofta är intresse förknippat med vilka kun skaper
man besitter. Därför har utbildningsnivån viss betydelse för våra läsvanor – högut -
bildade har i de flesta fall kunskapskompetenser som ökar den allmänna resursnivån
– och därmed morgontidningsläsningen (Lithner 1998). Bland de högutbildade finns
också störst andel som läser fler än en morgontidning per dag (Medie barometern 2001).
Tidsaspekten kan vara en förklaring till varför å ena sidan ensamstående ligger under
genomsnittet och å andra sidan gamla över. Tidsaspekten, då i form av tidsbrist, kan
vara av så stor betydelse att den är avgörande för att det bl.a. är de ensamstående
tillsammans med småbarnsföräldrar som ligger under det totala genomsnittet för
dagspressläsare (Mediebarometer 2001). Här bör tilläggas att i gruppen ensamstående
ingår både ensamstående utan barn och ensamstående med barn. På liknande sätt
kan faktorer som intresse/behov och resurser förklara varför unga och arbetare skiljer
sig åt från högre tjänstemän/akademiker. Utbildningsnivån är oftast lägre hos arbetare
vilket kan resultera i minskad kunskapskompetens (i jämförelse med högre tjänstemän
och akademiker som oftast besitter en hög utbildningsnivå) och därmed minskat
intresse eller behov av tidningsläsning.
Den yngre delen av befolkningen intresserar sig för annat tidningsinnehåll än den
äldre. Exempel på innehåll som intresserar de yngre är; nöjen, TV, radio, brott, olyckor
och skola medan de äldre är mera intresserade av bl.a. kommunal- och utrikespolitik
(Strid 2000). Detta kan vara en anledning till varför morgontidningarna har en
övervägande äldre publik och kvällstidningarna en yngre (jmf tabell 3 och 4).
Vi har nu gått igenom morgontidningsläsningen och konstaterat att andelen läsare
minskat något det senaste året, vi fortfarande föredrar att läsa vår morgontidning
före klockan åtta på morgonen eller efter fem på eftermiddagen, vi fortfarande ägnar
den ungefär en halvtimme om dagen. Vidare har vi sett att läsvanor, när det gäller
morgontidningsläsning, skiljer sig åt i olika grupper på samma sätt som vi känner
igen från tidigare undersökningar.
Prenumeration på morgonpress
Den totala andelen prenumeranter har sedan 1998 varit ungefär densamma. 72
procent av befolkningen har en prenumeration. Under det senaste året har prenumerationen
bland förvärvsarbetande läsare ökat något medan kurvan bland ickeförvärvsarbetande
följer den dalande trenden och i år är nere på samma bottennivå som 1998.
I början av 1990-talet sker en minskning av andelen prenumeranter inom alla grupper
(figur 5) som kan förklaras av den ekonomiska kris som då drabbade Sverige. Tydligast
märks detta i den kraftiga minskningen av andelen prenumeranter bland ickeförvärvsarbetande.
De siffror vi får i figur 5 talar för att ekonomin har stor betydelse för om
vi prenumererar eller inte. Ser vi på kurvan för förvärvsarbetande ligger denna inte
200